Vecka 15 har varit en minst sagt volatil vecka, där marknaden har kastats mellan hopp och förtvivlan kopplat till USA:s annonserade tullar mot omvärlden. Veckan inleddes med stora fall under måndagen bland annat efter att tonläget mellan USA och Kina skärptes under föregående helg, vilket medförde ökad oro för ett eskalerande handelskrig. Eskalerade gjorde också tullkriget mellan just Kina och USA, där tullsatserna höjdes länderna emellan i flera etapper, något som fick marknaden på fall vid olika tillfällen under veckan. Under fredagen meddelade Kina att tullarna på amerikanska varor höjs till 125 %, där USA:s totala tullar på kinesiska varor uppgår till 145 %. Samtidigt meddelade det kinesiska finansdepartementet att ytterligare tullhöjningar från USA kommer att ignoreras, vilket skulle kunna tolkas som början på slutet av den eskalerande handelskonflikten.
Det har dock inte bara varit negativa nyheter som har fått börsen på fall under veckan. Under måndagen uppkom ett rykte om en 90 dagars tullpaus från USA, vilket initialt fick börserna att rusa. Vita Huset dementerade dock ryktet och börserna föll därmed tillbaka. Under onsdagskvällen kom dock beskedet från Donald Trump om en 90 dagars tullpaus mot samtliga länder, där en generell tull om 10 % på importerade varor dock fortsatt gäller, däremot exkluderades Kina från undantaget. Beskedet fick den amerikanska börsen att rusa under onsdagskvällen där S&P 500 stängde upp 9,5 % och när Stockholmsbörsen sedan öppnade på torsdagen steg även den kraftigt och OMXSPI stängde upp 4,8 %.
Det kvarstår dock mycket osäkerheter givet att tullpausen fortsatt endast gäller i 90 dagar och flera ekonomer menar att stora skador redan är skedda samt att recessionsrisken kvarstår. I ljuset av detta föll OMXSPI totalt under veckan med en utveckling om -1,1 %, medan onsdagskvällens rally räckte för att S&P 500 skulle stänga veckan med en uppgång om 5,7 %.
Globala marknadsindex utveckling (indexerade)
Varför vände Trump?
Efter beskedet om en tullpaus har det spekulerats kring anledningen bakom den amerikanska presidentens vändning, där vissa menar, inklusive den amerikanska administrationen själva, att det hela var planerat sedan tidigare och nu har skapat ett bra förhandlingsläge, medan andra menar att Trump fick backa p.g.a. marknadens reaktioner.
Utöver tunga börsfall under de senaste två veckorna så har även noterbara rörelser skett på räntemarknaden, där den amerikanska tioåriga räntan steg kraftigt under inledningen av veckan, till skillnad från det vanliga mönstret med fallande räntor i samband med att börsen faller. Det normala utfallet är att investerare söker trygghet i säkra tillgångar vid börsturbulens, däribland amerikanska statsobligationer, vilket medför sjunkande ränta. Den stigande räntan under veckan indikerade dock snarare att institutionella investerare och andra länder sålde dessa obligationer, dessutom fortsatte den amerikanska dollarn att försvagas, vilket är ett tecken på att utländska investerare säljer och flyttar hem kapitalet. Utvecklingen, i kombination med fallande börser, är ett tecken på finansiell stress i systemet, där det finns flertalet möjliga förklaringar till den ovanliga ränteutvecklingen.
En första orsak antas vara att Kina, vilka sedan tidigare är näst största ägare av amerikanska statspapper, har sålt obligationer till följd av den eskalerande handelskonflikten med USA. En andra möjlig förklaring är att investerare säljer statsobligationerna för att öka kassandelen i de osäkra tiderna, även inflationsoro kan ligga bakom rörelserna. Ytterligare en möjlig förklaring, och den mest oroande, skulle dock vara om försäljningarna sker p.g.a. ett skadat förtroende för USA. Amerikanska statspapper brukar benämnas som en säker tillgång i oroliga tider för många investerare och dollarn som världens reservvaluta och en omvärdering av detta skulle kunna få stora finansiella konsekvenser, bl.a. då de används som säkerheter i en mängd olika transaktioner globalt.
Flera av ovan nämnda faktorer hänger ihop och troligen är det en blandning som skapade ränterörelsen, men givet allt detta ser flera ekonomer rörelsen i räntemarknaden som det som fick Donald Trump att ta ett steg tillbaka i tullpolitiken. Nu återstår det att se vad nästa steg blir samt vad som händer efter de 90 dagarnas paus, men tullpausen visar åtminstone att den amerikanska presidenten inte är helt immun mot vad som händer på de finansiella marknaderna.
Räntan på amerikanska statsobligationer
Amerikansk inflation under förväntningarna
I skuggan av tullkaoset publicerades amerikanska inflationssiffror för mars under torsdagen, vilka visade en inflationstakt om 2,4 % jämfört med förväntningarna om 2,5 %. Även kärninflationen var lägre än väntat om 2,8 % jämfört med förväntningarna om 3 % och utfallet var välkommet givet att det har funnits oro kring om FED kommer kunna nå målet om 2 %. Däremot visar inte marssiffrorna några effekter från tullar, något som investerare förväntas hålla utkik efter under kommande månader givet farhågan att tullarna ska vara inflationsdrivande. Vidare sjönk producentpriserna med 0,4 % i mars jämfört med februari jämfört med förväntningarna om en ökning om 0,2 %, vilket även det var ett välkommet inflationsutfall.
Svenska matpriser fortsatte att öka under mars
Under veckan publicerades detaljerna bakom föregående veckas inflationsutfall, vilket visade att KPIF sjönk till 2,3 % under mars, där lägre drivmedels- och elpriser bidrog på nedsidan. Däremot fortsatte matpriserna att öka och var 5,4 % högre än föregående år och 0,8 % högre än i februari. Matprisinflationen anses vara extra viktig för Riksbanken då den har en tendens att öka allmänhetens inflationsförväntningar, något som gör den viktig för att behålla förtroendet om inflationsmålet om 2 %. Däremot har producentprisinflationen på mat, PPI, planat ut under de senaste månaderna, vilket förväntas kunna leda till en liknande utveckling i konsumentpriser under kommande månader.
Råvarumarknaden
Råvarumarknaden fortsatte att präglas av geopolitisk osäkerhet under veckan. På fredagen noterade spotpriset på guld ett nytt rekord om 3 246 USD, drivet av Kinas besked om tullhöjningar – ett utspel som ökade riskaversionen och lyfte guldpriset med 6,5 % för veckan. Även silverpriset steg kraftigt, med en veckouppgång om 9,0 %. Brentoljan visade en mer volatil utveckling och stängde veckan marginellt ned, med en förändring om -0,2 %. Tisdagens oljeprisfall var ett resultat av USA:s skärpta tullar mot Kina, men marknaden återhämtade sig under onsdagen efter beskedet om ett 90-dagars tulluppehåll. Naturgaspriset följde till stor del samma mönster, men föll under fredagsnatten till följd av ökad osäkerhet i utbuds- och efterfrågekedjan. Veckans naturgaspriser avslutades med ett totalt fall om 7,5 %
Priser på råvarumarknaden (indexerad)
