Börsutvecklingen under vecka 21 präglades av oro kring växande statsskulder, förnyad geopolitisk osäkerhet och nya handelspolitiska signaler. I USA föll S&P 500-index med cirka två procent efter att representanthuset godkänt Republikanernas skatte- och utgiftspaket, vilket väntas öka den amerikanska statsskulden markant. Samtidigt föreslog president Trump nya tullar på EU-varor och Apple-produkter, vilket skapade en våg av riskaversion globalt. Teknikjättar som Nvidia, Tesla och Amazon presterade bättre än index, men Apple-aktien sjönk med fem procent efter Trumps uttalande om möjliga telefontullar.
I Europa var stämningsläget mer blandat. Stoxx Europe 600-index backade något efter svagare konjunktursignaler från Tyskland, medan svenska börsen visade en viss motståndskraft, understödd av stabila rapporter från verkstadssektorn och låg volatilitet på räntemarknaden.
Makrostatistik – USA, Europa och Sverige
USA
USA:s preliminära BNP-siffra för första kvartalet visade en nedgång om 0,3 procent i årstakt. Minskningen tillskrivs framför allt ökad import i slutet av kvartalet – en följd av företagens försök att säkra varuflöden inför eventuella tullar – samt lägre offentliga utgifter. Konsumentförtroendet föll till 86, den lägsta nivån sedan våren år 2020.
ISM:s inköpschefsindex för tillverkning sjönk till 48,7 i april, vilket signalerar konjunkturavmattning. Samtidigt steg S&P Globals preliminära PMI för maj till 52,1, med återhämtning både inom industri och tjänster. Inflationen bedöms som måttlig – KPI steg med 2,3 procent i april, och kärninflationen sjönk till 2,6 procent. Arbetslösheten låg kvar på 4,2 procent, vilket visar fortsatt stabilitet på arbetsmarknaden.
Euroområdet
I euroområdet föll kärninflationen tillbaka till 2,4 procent i mars. ECB har redan genomfört flera räntesänkningar under våren, och ytterligare sänkningar väntas då konjunkturen förblir dämpad. Samtidigt har det ekonomiska sentimentet (ESI) förväntats sjunka ytterligare – från 94,4 i april till 93,6 i maj – vilket tyder på ökad pessimism bland hushåll och företag. Industriproduktionen har visat svaghet i både Tyskland och Frankrike, och exporten till Kina har minskat.
Ledande ECB-företrädare har varnat för att geopolitiska spänningar och ökad protektionism kan pressa prisbilden i båda riktningar, vilket försvårar penningpolitiska avvägningar framåt.
Sverige
Svensk inflation enligt KPIF-måttet låg kvar på 2,3 procent i mars, nära Riksbankens mål. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 procent och lyfte fram att osäkerheten kring internationell handel och omvärldsinflation är fortsatt stor. Samtidigt förväntas ny data från SCB i början av vecka 22 kunna ge indikationer på om inflationen i april rört sig i rätt riktning. Svensk industriproduktion har visat motståndskraft, men hushållens konsumtion hålls tillbaka av högre räntekostnader.
Centralbanker och framtidsutsikter
Centralbankerna behöll en försiktig hållning. I USA lämnade Federal Reserve styrräntan oförändrad vid senaste mötet och betonade att kommande beslut beror på inkommande data samt utvecklingen inom handelspolitiken. Jerome Powell framhöll att den amerikanska ekonomin för närvarande utvecklas stabilt, men att den befinner sig i ”två helt separata verkligheter” beroende på hur handelsrelationer och finanspolitiska åtgärder utvecklas. Marknaden förväntar sig nu att Federal Reserve tidigast genomför en räntesänkning under hösten, särskilt med tanke på att risken för stagflation – hög inflation i kombination med svag tillväxt – har ökat.
I Europa signalerades däremot en mer expansiv penningpolitik. Kärninflationen i euroområdet föll tillbaka till 2,4 procent i mars, och Europeiska centralbanken har redan sänkt styrräntorna vid flera tillfällen. Marknaden räknar med ytterligare räntesänkningar inom kort. Samtidigt har ledande företrädare för ECB varnat för att globala handelsspänningar och ökad militär upprustning kan medföra oväntade prisstörningar framöver.
I Sverige noterades KPI-inflation om 2,3 procent i mars enligt CPIF-måttet. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 procent, i linje med förväntningarna. Bedömningen är att inflationen nu ligger nära inflationsmålet, men att osäkerheten kring den globala handeln utgör ett betydande riskmoment i det ekonomiska läget.
Blicken framåt
Under vecka 22 riktas blickarna mot ett antal nyckelhändelser. I USA offentliggörs protokollet från Federal Reserves majmöte samt PCE-inflationen för april – där prognoserna pekar mot en kärninflation om cirka 2,2 procent. Dessutom släpps slutliga PMI-siffror och andra kompletterande indikatorer som kan ge vägledning kring ekonomins återhämtning.
I Sverige och övriga Europa kommer fokus att ligga på nya inflationssiffror, inklusive snabbrapporten för svensk inflation, samt eventuella uttalanden från centralbankshåll. Bank of England publicerar räntebesked under veckan efter att nyligen ha sänkt styrräntan till 4,25 procent, delvis med hänvisning till tullhöjningar. Överlag förväntas de större centralbankerna hålla fast vid nuvarande nivåer och följa effekterna av politiska beslut från framför allt USA.