Vecka 22 präglades av fortsatt osäkerhet kring handelstullar och en rad viktiga makroekonomiska datapunkter. Veckan inleddes dock med en lättnad för marknaden efter att president Donald Trump under söndagen den 25 maj, efter ett samtal med EU-kommissionens ordförande, backade från sitt tidigare hot om att införa 50-procentiga tullar på EU-import från och med den 1 juni. Detta besked, som sköt upp tullhotet till den 9 juli, ledde till att de europeiska börserna fick en positiv start på måndagen.
S
S
Trots den initiala lättnaden kom dock inga breda börsuppgångar för veckan som helhet. S&P 500, steg med 2,24 %, medan europeiska Euro Stoxx 50 förblev relativt oförändrad vid en uppgång om 0,03 %. Stockholmsbörsen, OMXS30, gick mot strömmen och noterade en nedgång om –0,66 %. Osäkerheten kring handeln fortsatte dock att dämpa sentimentet, förstärkt av Trumps besked senare i veckan att han planerar att dubbla tullarna på stål- och aluminiumimport till 50 %.
S
Börsens utveckling vecka 22, indexerat 100
S
S
På centralbanksfronten agerade flera aktörer i takt med att en global konjunkturavmattning syntes. Nya Zeelands riksbank sänkte sin styrränta med 25 punkter till 3,25 %, och Sydkoreas centralbank följde efter med en liknande sänkning till 2,5 %, båda med hänvisning till tullarnas inverkan och svag inhemsk efterfrågan. Även centralbanken Sydafrikas sänkte räntan. För ECB var det ingen räntebesked denna vecka, men marknaden är nu nära att helt prisa in en sänkning med 25 punkter i juni, vilket skulle vara den fjärde sänkningen under år 2025. I USA mötte Fed-chefen Powell president Trump, där Powell återigen betonade Feds oberoende. Feds protokoll från sitt möte i maj indikerade att handelskriget utgör en betydande osäkerhetsfaktor, vilket man kommer att bevaka noggrant.
S
Makrodata gav blandade signaler
S
De ekonomiska data som släpptes under veckan visade en blandad bild. USA:s BNP för första kvartalet år 2025 reviderades ned till en årlig minskning om 0,2 %, och Durable Goods Orders föll med 6,3 % i april. Samtidigt accelererade Feds föredragna inflationsmått, kärn-PCE, till 3,5 % i första kvartalet. De amerikanska inköpschefsindexen visade också en fortsatt nedgång inom tillverkningsindustrin; Chicago PMI sjönk till 40,5, den skarpaste nedgången på fyra månader, medan Dallas Fed Manufacturing Index, trots en viss förbättring, fortfarande låg på -15,3, vilket indikerar fortsatt kontraktion. Konsumentförtroendet visade en splittrad bild, där Conference Board noterade en uppgång medan University of Michigan indikerade viss stagnation.
S
I Euroområdet visade preliminära PMI-siffror för maj på en fortsatt kontraktion inom tillverkningsindustrin, med det sammansatta indexet för Euroområdet om 49,4. Dock fortsatte inflationstrycket att avta i flera nyckelländer som Frankrike (0,7 %), Spanien (1,9 %), Italien (1,7 %) och Tyskland (2,1 %), vilket ger ECB utrymme för lättnader. Kinas inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (NBS Manufacturing PMI) steg till 49,5 i maj, fortfarande under expansionsnivån 50 men en förbättring från april, vilket kan tyda på en viss avmattning i effekterna av handelskriget.
S
