Sammanfattning av veckans makroekonomiska händelser
Vecka 36 bjöd på ett avgörande skifte i marknadens fokus, där den efterlängtade amerikanska arbetsmarknadsrapporten utlöste en kraftfull reaktion och ändrade utsikterna för centralbankspolitiken. I stället för det traditionella scenariot där svag ekonomisk data sänker börserna, tolkades veckans nyheter som en nödvändig signal som kan öppna dörren för räntesänkningar. Detta skapade en komplex bild med divergerande signaler från globala makroekonomiska indikatorer, där den amerikanska konjunkturen visade en blandad trend och råvarumarknaderna rörde sig i olika riktningar.
USA:s arbetsmarknad i fokus och skifte i Fed-förväntningar
Den mest betydande händelsen under veckan var publiceringen av den amerikanska arbetsmarknadsrapporten för augusti, som släpptes på fredagen den 5 september år 2025, efter att marknaden i USA hade varit stängd på måndagen iakttagande av Labour Day. Rapporten visade en markant avmattning i anställningstakten; antalet nya jobb utanför jordbrukssektorn (non-farm payrolls) ökade med endast 22 tusen, vilket var betydligt lägre än juli månads reviderade ökning om 79 tusen och långt under marknadens förväntningar om 120 tusen. Denna trend av svagare jobbtillväxt har pågått under flera månader och det totala antalet skapade jobb under de senaste tre månaderna är det lägsta sedan år 2010, exklusive pandemins effekter.
Samtidigt steg arbetslösheten till 4,3 %, en nivå som inte setts sedan oktober år 2021 och som utgör den högsta noteringen på nästan fyra år. Löneutvecklingen avtog också, då den genomsnittliga timlönen steg med 3,7 % på årsbasis, ned från 3,9 % i juli. Denna svaghet i arbetsmarknaden tolkades av marknaden som en stark signal till Federal Reserve att agera. Tidigare hade marknadens sannolikhet för en räntesänkning vid det kommande FOMC-mötet den 17 september år 2025 varit osäker, med Morgan Stanley som bedömde oddsen till 50-50. Men efter att jobbrapporten släpptes, ökade sannolikheten för en sänkning med 25 punkter till nästan 90 %.
Trots den övergripande avmattningen visade andra amerikanska indikatorer en blandad bild. ISM:s PMI för tillverkningssektorn signalerade en fortsatt nedgång, där bolag i den kemiska industrin rapporterade lägre orderingångar på grund av stor osäkerhet kopplad till tariffer. Samtidigt steg ISM:s PMI för tjänstesektorn till sin högsta nivå på sex månader, drivet av ökad orderingång. Denna divergens mellan en avmattande tillverkningssektor och en robust tjänstesektor visar på en komplicerad konjunkturbild för Federal Reserve att navigera.
Även i Europa kom viktiga signaler. I euroområdet gav HCOB:s PMI-data en bild av en stabiliserande tillverkningssektor. Det slutliga tillverknings-PMI för augusti reviderades upp till 50,5, vilket markerar den första expansionen sedan april år 2022. Detta kan ge Europeiska centralbanken visst manöverutrymme framöver.
Samtidigt bröt Sverige mot den trenden. De preliminära inflationssiffrorna för augusti visade en oväntad uppgång. Konsumentprisindex (KPI) steg till 1,1 % i årstakt, från 0,8 % i juli. Riksbankens målvariabel, KPIF (KPI med fast ränta), steg till 3,3 % i årstakt, en ökning från 3,0 % i juli. Denna ökning sätter press på Riksbanken som under augusti meddelade att de ser en viss sannolikhet för en ytterligare räntesänkning under året, baserat på förväntningar om att inflationen skulle falla tillbaka mot 2 %. Denna oväntade vändning i den svenska inflationsutvecklingen kan nu tvinga Riksbanken att omvärdera sina planer för penningpolitisk lättnad.
Divergens på råvarumarknaden
På råvarumarknaden noterades två motstridiga trender. Guldpriset, drivet av ökad geopolitisk osäkerhet och förväntningar på en Fed-räntesänkning, steg kraftigt under veckan och nådde nya rekordnivåer. Det har spekulerats om att den ökade oron kring Federal Reserves oberoende har stärkt guldets position som en trygg hamn. Oljepriserna rörde sig däremot nedåt, där WTI-oljan föll till den lägsta nivån på två veckor. Nedgången tillskrevs en kombination av oro för en dämpad global efterfrågan och spekulationer om att oljekartellen OPEC+ överväger att öka sin produktion. Guldets uppgång och oljans nedgång understryker en divergens i marknadssentimentet, där investerare ser större risker i den geopolitiska miljön än i den underliggande ekonomiska efterfrågan.
Kommande makroekonomiska händelser
Tider anges i svensk tid (CET). Prognoser är baserade på tillgängliga konsensus.
