Vad är en Reversed DCF?

Att värdera aktier handlar i grunden om att försöka förstå vad en verksamhet är värd. Alla värderingsmodeller kretsar kring samma fundamentala princip: ett företags verkliga värde är nuvärdet av alla dess framtida kassaflöden.

Den mest etablerade metoden för att värdera bolag är Discounted Cash Flow (DCF), där investerare försöker förutse framtida kassaflöden och diskontera dem till idag med en viss ränta. Problemet med en traditionell DCF är att den kräver flera osäkra antaganden, och små förändringar i dessa kan ge helt olika värderingar.

Här kommer Reversed DCF in i bilden. Istället för att försöka räkna ut vad ett bolag borde vara värt baserat på egna prognoser, utgår en Reversed DCF från det nuvarande aktiepriset och räknar baklänges för att se vilka tillväxt- och lönsamhetsantaganden marknaden redan har prisat in.

Detta gör att investerare kan:

.

Hur fungerar en Reversed DCF?

En Reversed DCF fungerar genom att lösa för den diskonteringsränta eller tillväxtnivå som gör att nuvärdet av framtida kassaflöden matchar det aktuella marknadsvärdet.

Steg för steg

.

Ett enkelt exempel

Anta att du är intresserad av att investera i ABC AB, ett bolag som just nu har ett marknadsvärde på 10 miljarder kronor. Företaget genererar idag 500 miljoner kronor i fritt kassaflöde per år. Som investerare vill du förstå om aktien är rimligt värderad eller om marknadens förväntningar på bolaget är för höga eller för låga.

Istället för att använda en traditionell DCF-modell, där du gör egna antaganden om framtida tillväxt och diskonteringsränta för att räkna ut bolagets värde, går vi baklänges. Vi utgår från aktiens nuvarande pris och löser ut vilken tillväxttakt som krävs för att motivera dagens värdering.

En grundläggande DCF-formel ser ut så här:

Företagsvärde= FCF0 × (1+g) / (r−g)

Där FCF0 är nuvarande fritt kassaflöde, g är den årliga tillväxttakten, och r är avkastningskravet, det vill säga diskonteringsräntan eller den avkastning investeraren kräver i årlig avkastning. I detta fall antar vi att du vill ha en avkastning på 8 % per år.

När vi sätter in värdena i formeln och löser för g får vi att marknaden implicit förväntar sig in en årlig tillväxt på 3 %.

Nu kan du som investerare fråga dig själv: är detta en rimlig förväntan? Om du har analyserat ABC AB och kommit fram till att bolaget sannolikt kommer att växa sitt kassaflöde med 6 % per år, då verkar aktien vara undervärderad och en attraktiv investering. Omvänt, om du ser att bolaget sannolikt kommer att ha en mer blygsam tillväxt på 1–2 %, eller om riskerna i verksamheten är höga, kan det tyda på att aktien är övervärderad.

Detta enkla exempel visar hur Reversed DCF kan hjälpa investerare att se vilka tillväxtförväntningar marknaden har och jämföra dem med sina egna analyser. Istället för att gissa ett bolags framtida värde, låter metoden dig ifrågasätta om marknadens antaganden är rimliga – och om aktien därmed är värd att köpa eller undvika.

Fördelar med en Reversed DCF

1. Undviker osäkra prognoser

En traditionell DCF kräver antaganden om framtida tillväxt, marginaler och diskonteringsräntor – faktorer som är svåra att uppskatta. En Reversed DCF tar istället marknadens värdering som utgångspunkt och undersöker om den verkar rimlig.

2. Avslöjar marknadens antaganden och förväntningar

Med en Reversed DCF kan vi se vad marknaden implicit prissätter – till exempel hur hög tillväxt som krävs för att dagens värdering ska vara logisk. Detta ger en bättre förståelse för vad som redan är inprisat i aktien.

3. Hjälper till att identifiera felprissättningar

Om en Reversed DCF visar att marknaden förväntar sig extrem tillväxt och höga marginaler, kan det vara en varningssignal om att aktien är övervärderad. Omvänt, om marknaden prissätter låga tillväxtförväntningar trots att bolaget har starka framtidsutsikter, kan det vara en köpmöjlighet.

.

Nackdelar med en Reversed DCF

1. Förutsätter att marknaden är rationell

En Reversed DCF antar att marknadspriset på aktien reflekterar en logisk förväntan. I verkligheten kan marknaden överreagera, vilket gör att aktier kan vara över- eller undervärderade av andra skäl än fundamentala faktorer.

2. Känslighet för små förändringar

Precis som en vanlig DCF kan små förändringar i tillväxt- eller lönsamhetsantaganden ge stora skillnader i värdering. Även om Reversed DCF gör antagandena mer transparenta, krävs fortfarande en bedömning av vad som är realistiskt.

3. Svårighet att uppskatta kassaflöden långt fram i tiden

Att uppskatta kassaflöden 10, 20 eller 30 år framåt är svårt. En Reversed DCF kan ge en illusion av precision, men framtida makroekonomiska och bolagsspecifika förändringar är svåra att förutse.

.

Reversed DCF – En underskattad metod

Trots sina fördelar används Reversed DCF relativt sällan jämfört med enklare värderingsmetoder som P/E-tal eller EV/EBITDA. Anledningen är att många investerare är mer vana vid multipelbaserade metoder, trots att dessa ofta döljer de faktiska antagandena om tillväxt och lönsamhet. En Reversed DCF tydliggör marknadens förväntningar, och skapar förutsättningar för rationellt beslutsfattande. Investeringsmöjligheter uppstår när det återfinns en diskrepans mellan investerarens och marknadens förväntningar på ett bolag, varför det är nödvändigt att förstå marknadens förväntningar.

Genom att använda en Reversed DCF kan du få en mycket djupare förståelse för vad marknaden faktiskt prisar in och ta mer välgrundade investeringsbeslut. Det gör den till ett kraftfullt verktyg – särskilt när man analyserar bolag med hög tillväxt eller osäker framtid.

Slutsats

Reversed DCF är ett underskattat men kraftfullt verktyg för investerare. Det hjälper dig att förstå marknadens antaganden, ifrågasätta om dessa är rimliga och identifiera potentiella felprissättningar. Genom att analysera vilka tillväxtkrav som krävs för att motivera dagens aktiekurs, kan du få en tydligare bild av vilka bolag som faktiskt är köpvärda.

Nästa gång du funderar på att köpa en aktie – testa en Reversed DCF och se vad marknaden egentligen tror. Det kan hjälpa dig att undvika övervärderade aktier och hitta dolda guldkorn!

.

.

.

.