Sleep Cycle, ett svenskt hälsoteknikbolag som utvecklar AI-baserad sömnanalys via en mobilapplikation, har lanserat en klinisk studie för validering av en AI-baserad funktion för screening av obstruktiv sömnapné (OSA). Studien leds av Dr. Mike Gradisar, chef för sömnvetenskap på Sleep Cycle, och CTO Mikael Kågebäck. Studien genomförs vid Sleep Testing Australia-klinikerna i Brisbane och Adelaide med ca 700 deltagare. Den nya tekniken bygger på bolagets patenterade ljudanalys och AI-modeller, utan krav på extra utrustning eller sensorer. Den kliniska studien, godkänd av relevanta etiska kommittéer, ska utvärdera precisionen i tekniken och utgör ett strategiskt steg mot medicinsk certifiering och regulatoriskt godkännande från FDA, enligt bolaget.
Vår syn på nyheten
Redaktionen bedömer att initiativet är strategiskt lovande och potentiellt transformerande för Sleep Cycle. Med uppskattningsvis 950 miljoner vuxna individer som är drabbade av sömnapné globalt, varav nästan 80 % odiagnostiserade, adresserar Sleep Cycle ett stort och växande medicinskt behov. Den globala marknaden för sömnapné-hemtester beräknas växa från ca 7,6 mdSEK år 2025 till ca 10,3 mdSEK år 2035, vilket understryker betydelsen och potentialen av bolagets strategiska inbrytning på detta område.
Sleep Cycle befinner sig i en gynnsam position tack vare bolagets omfattande databas med över tre miljarder analyserade sömnnätter, insamlade från användare i mer än 150 länder. Detta skapar inte bara höga inträdesbarriärer för konkurrenter utan fungerar även som en kontinuerlig källa till förbättrade algoritmer inom ljudbaserad sömnanalys. Det är denna datatillgång som möjliggjort utvecklingen av kontaktfri AI-baserad teknik som identifierar andningsmönster kopplade till obstruktiv sömnapné, en funktion som nu testas i klinisk miljö.
En framgångsrik studie och efterföljande regulatoriskt godkännande (exempelvis från FDA) skulle enligt redaktionen medföra tre strukturella förändringar i bolagets affärsmodell och marknadsposition.
Utökad betalningsvilja och differentiering: Genom att erbjuda medicinskt validerade funktioner kan Sleep Cycle differentiera sig från wellness-appar och positioneras närmare kliniska aktörer.
Förbättrad kundretention och lägre churn: Medicinskt relevanta insikter skapar större användarnytta och lojalitet.
Möjlighet till licensiering och B2B-intäkter: Möjliggör diversifiering av bolagets intäktsströmmar bortom konsumentabonnemang.
Redaktionen anser att möjligheten till framtida licensiering är betydande och kan omfatta flera typer av externa aktörer: exempelvis kan digitala vårdplattformar integrera Sleep Cycles sömndiagnostik direkt i sina patientflöden, medan försäkringsbolag skulle kunna använda objektiv sömnanalys som underlag i hälsoriskbedömningar eller för att utforma preventiva åtgärder. Även forskningsinstitutioner och läkemedelsbolag kan dra nytta av bolagets omfattande datamängder, särskilt inom forskningsområden som neurologi, kardiovaskulär hälsa och psykisk hälsa. Att bolaget redan har visat förmåga att initiera dataintensiva och samhällsrelevanta projekt, såsom Cough Radar, ett globalt system för övervakning av luftvägssymtom, stärker vår bedömning att teknologin är skalbar även utanför det traditionella sömnsegmentet.
Sammanfattningsvis bedömer vi att den kliniska studien fungerar som en katalysator i Sleep Cycles strategiska förflyttning mot en mer medicinteknisk affärsprofil. Genom att adressera ett globalt vårdsegment för obstruktiv sömnapné (”OSA”) stärker bolaget den långsiktiga marknadspositionen och skapar förutsättningar för en skalbar intäktsmodell utanför det traditionella konsumenterbjudandet. Vi ser tydlig potential för värdedrivande licensaffärer, stärkt kundlojalitet och ökad differentiering gentemot konkurrenter.
Om Sleep Cycle
Sleep Cycle är ett svenskt teknikbolag verksamt inom digital hälsa med fokus på sömnanalys och sömnförbättring. Bolaget utvecklar mobilapplikationen Sleep Cycle Tracker & Alarm som med hjälp av ljudanalys och AI spårar användares sömnmönster och ger personliga insikter för bättre sömnkvalitet. Sleep Cycle har över 900 000 betalande användare i över 150 länder och en årlig omsättning på ca 262 MSEK år 2024 med en EBIT-marginal om ca 35 %. Bolaget grundades år 2009, har huvudkontor i Göteborg med 33 medarbetare och är noterat på Nasdaq First North Growth Market.
Zenith Energy, ett internationellt energibolag med starka band till Skandinavien, har senaste tiden fått stort intresse från både marknaden och småsparare. I en färsk videointervju med Direkt Studios delar bolagets VD Andrea Cattaneo sin syn på framtiden – och varför han tror att Zenith står inför ett avgörande genombrott.
”Arbitration is a functioning system and we are seeking justice. It seems that we are getting justice”, säger Andrea Cattaneo i intervjun.
”Analyst Group bedömer sannolikheten för ett positivt utfall i rättsprocesserna till 71 %. Bolaget har redan vunnit ett ICC-fall, och statistiska utfall från liknande rättsprocesser i Afrika talar till bolagets fördel”, säger ansvarig analytiker i analysen.
Det är den första av tre stora rättsprocesser – mot staten Tunisien – som redan resulterat i en seger: ICC1, där Zenith tilldömdes 58 % mer än sitt ursprungliga krav. Två ytterligare processer pågår, varav den största ICSID har ett anspråk på 530 miljoner dollar. Totalt rör det sig om krav på 642 miljoner USD.
”The sentence in ICC1 has been 58% larger than the claim – we are confident the same could happen again”, menar Cattaneo.
Från olja till solenergi
Bolaget har de senaste åren genomgått en strategisk förflyttning från olje- och gasverksamhet till förnybar energi. Särskilt fokuserar man nu på solkraft i Sydeuropa, med ett mål att bygga en portfölj på 20 MW.
”We are building a portfolio of 20 mega solar parks in the south of Europe. It’s ambitious – but achievable”, berättar Cattaneo i intervjun med Direkt Studios.
Samtidigt behåller Zenith sin opportunistiska affärsmodell. När andra aktörer tvingas lämna marknaden på grund av kapitalbrist är Zenith redo att ta över tillgångar.
Tre skäl att investera enligt Cattaneo:
Juridiskt momentum: Tre stora rättsprocesser med utbetalningar på horisonten – ICC2 redan till sommaren.
Starkt juridiskt team: Professor Thomas Clay, en auktoritet inom internationell skiljedom, leder processen från Paris.
Moralisk kompensation: Aktieägarna har drabbats hårt och bolaget har ett uppdrag att leverera upprättelse.
”Our shareholders have been unduly damaged. We have a duty to deliver this important result.”, avslutar Andrea Cattaneo.
Se intervjun (17 minuter)
Se videon som publicerades den 5 juni 2025 med Andrea Cattaneo på Direkt Studios YouTube-kanal:
Sammanfattning av intervjun – detta togs upp:
Presentation av bolaget: Kanadensiskt energibolag med svensk koppling, nu fokuserat på solkraft i Sydeuropa.
Risk för politisk påverkan: Cattaneo menar att skiljedomsförfaranden är robusta och fungerar som de ska.
Tidslinje för processerna: ICC2 väntas sommaren 2025, ICSID under Q3/Q4 2026.
Kommentar om Analyst Groups analys: Bedömningen på 143,7 MUSD ses som konservativ (eftersom den första tvisten vanns och Zenith Energy fick 58 % mer än begärt belopp). Zenith Energy siktar på full kompensation.
Användning av potentiella ersättningar: Utdelningar, återköp eller återinvesteringar diskuteras – inget beslutat än.
Syn på förlikning: Möjligt först efter en seger i ICC2 – ”negotiation is best made from a position of strength.”
Tillväxtstrategi: Portfölj på 20 MW i solkraft + möjligheter att ta över tillgångar från pressade aktörer.
Framtidsvision: Att visa att bolaget kan leverera på sina löften – både industriellt och juridiskt.
Tre investeringsargument:
Juridiskt momentum
starkt team
moralisk rättvisa.
Vill du läsa mer om Zenith Energy, har Analyst Group skrivit en analys om bolaget du kan läsa här.
Disclaimer: Detta är en artikel producerad av redaktionen i ett betalt samarbete med bolaget. Innehållet i denna artikel är avsett för allmän information och utbildning, och ska inte tolkas som finansiell rådgivning eller en uppmaning till investering. Informationen baseras på källor som bedöms vara tillförlitliga, men Aktier.se kan inte garantera dess fullständighet eller riktighet. Författaren eller redaktionen har inga ägarintressen i det bolag som omnämns, om inget annat anges.
Nilörngruppen grundades år 1977 i Borås och är en internationell koncern specialiserad på branding och design av etiketter, förpackningar och accessoarer. Bolaget erbjuder helhetslösningar för varumärkesprofilering, från design och produktutveckling till produktion och logistik. Med ett tydligt fokus på mode-, sport- och konfektionsbranschen samarbetar Nilörn idag med över 1 000 varumärkesägare globalt.
Bolagets erbjudande omfattar allt från traditionella vävda och tryckta etiketter till tekniskt avancerade produkter som RFID-etiketter och spårbarhetslösningar. Tjänsteerbjudandet inkluderar design, produktionsstyrning och logistik, vilket möjliggör snabba och precisa leveranser till kundernas produktions- och distributionsnav. Nilörn har en global närvaro med säljkontor i Europa och produktions- och logistiknätverk i Asien, bland annat i Kina, Bangladesh, Indien och Turkiet.
Nilörngruppen omsätter nära 1 miljard, gör cirka 100 miljoner i rörelseresultat, motsvarande en EBIT-marginal som i genomsnitt historiskt har uppgått till 10 – 12 %. Bolaget har haft en avkastning på sysselsatt kapital om cirka 20 – 30 % uthålligt över tid med hög stabilitet. Bolaget har en finansiell målsättning om tillväxt och rörelsemarginal överstigande 7 % respektive 10 %. Idag handlas aktien till 9x EBIT på rullande tolv månader.
Marknadsöversikt
Marknadsstorlek och tillväxt
Den globala marknaden för etiketter och förpackningar är omfattande och växer stabilt. Etikettmarknaden värderas till cirka 77 miljarder USD år 2025 och förväntas växa med omkring 4–5 % CAGR fram till år 2030. Förpackningsmarknaden, som inkluderar allt från primär- till sekundärförpackningar, värderas till över 1,1 biljoner USD (år 2023), med en årlig tillväxt på ca 3–4 %.
Tillväxten drivs av globalisering av handel, växande konsumtion i Asien, e-handelns tillväxt samt ökade krav på spårbarhet och digital information i produkters förpackningar och etiketter.
Drivkrafter och trender
Hållbarhet är en avgörande drivkraft. Både konsumenter och varumärkesägare efterfrågar idag miljövänliga material, mindre förpackningar och möjligheter till återvinning. Samtidigt sker en snabb teknikutveckling inom digital printing, RFID och QR-baserad spårbarhet, som möjliggör personalisering och realtidsdata i logistik.
E-handeln ställer krav på funktionella förpackningar med hög varumärkesprofil. Trenden med omnikanal-distribution innebär att förpackningen blivit en förlängning av varumärkesupplevelsen.
Ett betydande regulatoriskt skifte förväntas dessutom ske inom EU genom lagkrav på digitalt produktpass, som del av unionens ”Green Deal” och ”Circular Economy Action Plan”. Dessa produktpass syftar till att ge konsumenter och tillsynsmyndigheter insyn i en produkts ursprung, innehåll och klimatavtryck, och blir initialt obligatoriska för bland annat textilprodukter. För varumärkesägare skapar detta stora utmaningar: komplex datainsamling, behov av spårbarhet genom hela leveranskedjan samt integration av digitala identifieringssystem i produkterna. Detta innebär att leverantörer som Nilörn, med teknisk kapacitet för RFID, QR-koder och dataplattformar, blir avgörande för att möta kommande krav. Nilörngruppen har redan utvecklat en lösning i form av Nilörn Connect för att underlätta för varumärkesägare, vilket vi återkommer till i investeringstesen.
Konkurrens och segment
Marknaden för etiketter och förpackningar är fragmenterad. Inom etiketter dominerar globala aktörer som Avery Dennison och CCL Industries, medan mindre nischbolag – som Nilörn – fokuserar på branschspecifika segment, där mode och sport är särskilt viktiga. Bland direkta konkurrenter återfinns A-TEX, ITL Group och Finotex.
Nilörngruppens position som helhetsleverantör – från design till logistik – gör bolaget mindre priskänsligt och mer integrerat i kundernas värdekedjor. Detta skapar långsiktiga relationer och hög kundretention.
Kundbeteende och efterfrågan
Varumärkesägare inom mode, sport och heminredning använder etiketter och förpackningar som en förlängning av varumärkesidentitet. Kundkraven inkluderar ofta hållbarhet, transparens, differentiering och snabbhet i leveranser.
Bolag som H&M, Inditex och Patagonia har publikt ställt om förpackningsstrategier mot 100 % återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara material, något som påverkar hela leverantörskedjan.
Nilörn svarar på detta genom att erbjuda FSC-certifierade material, återvunnet polyester, biologiskt nedbrytbara alternativ samt spårbarhetstjänster. Tillsammans med snabb och tillförlitlig logistik är detta något som värderas högt av globala varumärken.
Investeringsidé
Nilörngruppen är ett kvalitetsbolag med hög ”earnings quality” och en lojal kundbas som gynnas av höga byteskostnader för kunder. Bolaget har vuxit omsättningen med en CAGR om 6% under de senaste 10 åren, att jämföra med marknadstillväxten om cirka 4 %. Under tidsperioden har rörelsemarginalen pendlat mellan 7 – 15 % och i genomsnitt varit 10 % med obetydande avvikelser. Bolaget har haft en avkastning på sysselsatt kapital om 25 – 30 % uthålligt över tid med hög stabilitet. Kassaflödeskonversionen av rörelseresultatet har historiskt uppgått till nära 90 %, vilket vittnar om fördelaktiga betalningsvillkor. Den stabila finansiella historiken beror i hög grad på en hög intjäningskvalitet; Nilörn har över 1000 kunder som framförallt återfinns inom premiumsegment, vilket bidrar till kunddiversifiering och högre marginaler. Majoriteten av intäkterna är i praktiken återkommande, till följd av att kunderna behöver etiketter och förpackningar kontinuerligt och för nya kollektioner och lanseringar. Vidare är kundbasen mycket lojal, främst drivet av höga byteskostnader på grund av att Nilörn tydligt är integrerade i kundens produktionsflöde, samt höga kvalitetskrav och certifieringar och långa avtal. Ledningen menar att många av bolagets kunder har varit lojala i över trettio år och att det vanligtvis tar cirka 1 år att erövra en ny kund. Därför är det osannolikt att kunder byter leverantörer givet att Nilörn inte missköter sig.
Nilörngruppens tillväxtmöjligheter är underskattade av marknaden och drivs av nya lagkrav, konjunkturell återgång och konsolidering i branschen.Marknaden har historiskt växt med cirka 4 – 5 % per år, medan Nilörn har vunnit marknadsandelar och vuxit med cirka 6 – 7 % årligen. Framgent är en konjunkturell återhämtning en tillväxtoption, när lägre räntor bidrar till förstärk köpkraft hos konsumenter och följaktligen att varumärkesägare bygger lager. Marknaden förväntas växa med cirka 4 % årligen fram till år 2030. Utöver marknadstillväxten finns det strukturella faktorer som förväntas driva tillväxt specifikt för Nilörn. Framförallt ökar EU:s lagkrav på digitala produktpass för varumärkesägare, främst genom EU:s förordning ESPR. År 2027 skall alla textilprodukter som säljs inom EU innehålla ett digitalt produktpass, och år 2030 krävs ett avancerat digitalt produktpass med mer omfattande information om produktens livscykel. Enligt Nilörns ledning skapar detta betydande huvudbry för varumärkesägare – om inte kraven tillfredställs leder det potentiellt till böter, försäljningsförbud och varumärkesrisker. Nilörngruppen har redan utvecklat en produkt, Nilörn Connect, som är en digital plattform som kopplar varje etikett eller förpackning till ett unikt digitalt ID via ett RFID-chip, genom vilken konsumenter och myndigheter erhåller detaljerad information om produkten. Detta är sannolikt en faktor som kommer att driva konsolidering i branschen, när mindre aktörer förlorar konkurrenskraft till följd av ökad compliance och hållbarhetskrav. Att Nilörn har växt snabbare än marknaden vittnar om att konsolideringen redan har påbörjats. Redaktionen estimerar, med bakgrund i detta resonemang, att Nilörngruppen kommer att växa top-line med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 7 % till år 2027E, motsvarande en omsättning om 1,1mdMSEK år 2027E.
Vidare överskattar marknaden risken för överkapacitet i samband med att bolaget utökar med en produktionsanläggning i Bangladesh. Det är ett historiskt välkänt mönster att företag inom växande branscher överskattar efterfrågan och investerar i överkapacitet, vilket successivt påverkar avkastningen på investerat kapital negativt. Ett modernt exempel, som nu används som en referens av kritiker gentemot Nilörns satsning är Cloetta. Redaktionen anser emellertid att det finns skäl att tro att risken överskattas i Nilörngruppens fall. Textilproduktion är förhållandevis simpel och kräver maskiner i form av vävstolar och tryckerier, vilka enligt ledningsgruppen successivt kommer att installeras i fabriken, i takt med att efterfrågan ökar. Investeringens storlek är cirka 120 MSEK, varav 60 MSEK är avsedda för maskininköp. Detta innebär att själva investeringen i fabriken uteslutande är 60 MSEK, att jämställa med bolagets omsättning om nära 1 mdSEK. Vidare är ledningsgruppen kända för kostnadsdisciplin och lönsamhetsfokus, vilket framförallt avspeglas i deras finansiella historik med en hög stabilitet i rörelsemarginalen kring lönsamhetsmålet om 10 %. I en presentation anordnad av ABGSC kommunicerar dessutom VD:n att han inte har någon oro alls för överkapacitet. VD:n sitter naturligtvis inte på facit, men det har trots det ett positivt signalvärde i sammanhanget.
Triggers
1.Fortsatt stark och stabil vinsttillväxt drivet av nya lagkrav och konsolidering
2.Konjunkturell återhämtning
3.Framgångsrikt fabriksbygge i Bangladesh
Värdering
Redaktionen estimerar att Nilörn kommer att växa med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 7 % under kommande tre år, vilket motsvarar en omsättning om cirka 1,1 mdSEK år 2027E. Tillväxtdrivare är konjunkturell återhämtning och marknadstillväxt, samt strukturell tillväxt drivet av nya lagkrav och konsolidering i branschen. I takt med återgång till tillväxt förväntas rörelsemarginalen återhämta sig till 10,8 % år 2027E, vilket innebär ett EBIT-resultat om 125 MSEK år 2027E. Detta är i linje med det historiska genomsnittet och bolagets interna finansiella målsättning om en rörelsemarginal överstigande 10 %.
.
Peers, såsom Huhtamäki, Elopak, Billerud och Elanders, handlas i genomsnitt till 12x rörelseresultatet på skuld- och kassafri basis. Nilörn har historiskt handlats till cirka 10x EBIT, och under tillfällen nära 14x. Peer-gruppen har en genomsnittlig rörelsemarginal om 7 % att jämställa med Nilörngruppens om nära 10 %, och samtliga har vuxit top-line långsammare än Nilörngruppen. Redaktionen anser att värderingsrabatten relativt peer-gruppen är omotiverad och tycker att en EV/EBIT multipel om 12x är rimlig. Appliceras multipeln om 12x på 2027E EBIT om 125 MSEK impliceras ett enterprisevalue om 1,5 mdSEK. Justerat för nettoskulden – efter att den befintliga nettokassan om 100 MSEK kommer att disponeras till fabriksbygget i Bangladesh – om cirka 50 MSEK, motiveras ett equityvalue om 1450 MSEK. Detta motsvarar ett värde per aktie om 127 SEK, en potentiell uppsida om 95 % och en IRR (årlig genomsnittlig avkastning) om 25 %.
Om bolaget
Storytel Group AB är ett svenskt bolag verksamt inom ljudboksstreaming och bokförlagsverksamhet. Bolaget grundades år 2005 av Jonas Tellander och Jon Hauksson under namnet Bokilur och lanserade samma år Nordens första abonnemangsbaserade tjänst för ljudböcker. Sedan dess har bolaget vuxit till att bli marknadsledande i Norden med en uppskattad marknadsandel på 50%. Idag har Storytel omkring 530 anställda och är verksamt i över 25 länder. Koncernen är uppdelad i två huvudsakliga affärssegment: Streaming och Förlagsverksamhet (Publishing). Streaming står för cirka 75% av intäkterna och utgörs av abonnemangsintäkter från ljudboksplattformen Storytel, som per år 2024 hade 2,5 miljoner betalande användare. Resterande 25% av intäkterna kommer från förlagsverksamheten, vilken inkluderar utgivning av tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker.
Bolagets affärsmodell bygger på vertikal integration och ett starkt ägande av innehåll. Genom att kombinera förlagsverksamhet med en egen streamingplattform skapar Storytel synergier som förbättrar lönsamheten. Streamingplattformen erbjuder en katalog med över 1,6 miljoner titlar därintäktsmodellen baseras på månatliga abonnemang, med prisspann mellan 99 och 229 SEK. Genom att erbjuda flera prisnivåer och abonnemangsformer anpassade efter olika kundsegment kan bolaget optimera både räckvidd och intäkt per användare (ARPU). Denna flexibilitet möjliggör även högt kundvärde (LTV) och låg churn, särskilt bland så kallade ”power users” – personer som konsumerar mycket ljudinnehåll och står för en oproportionerligt stor del av lyssningstiden.
Förlagsverksamheten fungerar samtidigt som en innehållsmotor för streamingtjänsten. Bolagets interna produktion står endast för 11% av katalogen men genererade hela 27% av intäkterna från ljudboksstreaming under år 2023. Detta visar tydligt på det mervärde som egenproducerat innehåll skapar, inte minst genom lägre royaltykostnader och starkare kontroll över innehållsstrategin.
Storytel har sedan år 2013 växt omsättningen med en årlig genomsnittlig tillväxttakt om nära 30% och omsätter idag cirka 3,9mdSEK. På rullande tolv månader uppvisar bolaget ett rörelseresultat om 325 MSEK, motsvarande en EBIT-marginal på 8,4%, efter att ha vänt till vinst under år 2024. Med en företagsvärdering om 7,57mdSEK på skuld- och kassafri basis innebär detta att Storytel handlas till en EV/EBIT-multipel om 23x på rullande tolv månader.
Marknadsöversikt
Marknaden för ljudböcker har genomgått en strukturell transformation under de senaste åren. I Sverige stod ljudböcker för 33% av den totala bokmarknadens omsättning år 2024, att jämföra med 20% år 2019. Denna trend syns även internationellt och drivs av faktorer såsom ökad tillgång till innehåll, förbättrad berättarteknik, AI-driven personalisering och förändrade konsumtionsmönster. Konsumenter efterfrågar i allt högre grad flexibla och mobila alternativ till traditionell läsning, vilket gynnar ljudboksformatet. Samtidigt kännetecknas marknaden av hög kundlojalitet: abonnenter tenderar att använda endast en ljudbokstjänst, till skillnad från exempelvis videostreaming där flera tjänster kombineras. Detta bidrar till en lägre churn-nivå och långvariga kundrelationer.
Det nordiska konkurrenslandskapet är relativt skyddat. Nya aktörer måste investera i licenser för minst 1 500 regionala titlar samt utveckla egna produktionskapaciteter för att kunna konkurrera på allvar. Storytel har här ett betydande försteg genom ett innehavsbaserat förlagsnätverk, vilket ger exklusivitet och dessutom innebär att konkurrenter som BookBeat och Nextory ibland tvingas licensiera innehåll från Storytel. Denna starka marknadsposition, kombinerad med strategiska innehav, skapar betydande inträdesbarriärer och möjliggör fortsatt tillväxt både inom och utanför Norden.
Investeringsidé
Vertikal integration möjliggör strukturell marginalexpansion – marknaden underskattar effekten. Storytel har under flera år byggt upp en vertikalt integrerad affärsmodell där förlagsverksamheten fungerar som motor för streamingsegmentet. Genom en strategiskt driven ökning av andelen egenproducerat ljudboksinnehåll skapas betydande kostnadsfördelar. I nuläget utgör egenproduceratinnehåll 30% av streamingintäkterna, en siffra som väntas stiga till 39% till år 2027E. Den genomsnittliga royaltykostnaden för licensierat externt innehåll uppgår till cirka 35% av intäkterna, medan motsvarande siffra för eget innehåll är endast 7%.
Denna förändring i intäktsmix ger utrymme för bruttomarginalen att expandera från 51,4% år 2024A till 55,1% år 2027E. Detta får en direkt effekt på lönsamheten, med en förväntad ökning av EBIT-marginalen från 6,5% till cirka 13% under samma period. Marknaden tenderar dock att undervärdera denna typ av marginalexpansion, vilket delvis kan förklaras av begränsad extern transparens kring innehållskostnader och segmentuppdelning. Historiken visar dock på tydlig skalbarhet – bruttomarginalen steg med 5 procentenheter från år 2023A till år 2024A till följd av ökad intern produktion.
Storytel förväntas även framgent genomföraförvärv av lokala förlag som ett verktyg för att ytterligare förstärka kontroll över rättigheter och förbättra unit economics i nya geografier. Denna strategi genererar inte bara kostnadssynergier, utan skapar även differentiering i en marknad där tillgång till exklusivt och relevant innehåll är avgörande.
Datadriven affärsmodell och starka konkurrensfördelar driver förbättrad kundekonomi och långsiktig retention. Med 2,5 miljoner betalande abonnenter har Storytel byggt upp en omfattande databas över användarbeteenden. Denna data ligger till grund för avancerad personalisering av både rekommendationer och innehållsproduktion, vilket minskar churn och förbättrar LTV. Bolaget förväntas minska churn från 5 – 6% i dagsläget till 4,4% till år 2030E, samtidigt som LTV/CAC förbättras expandera från 2,2x år 2024A till 2,4x år 2027E.
En viktig signal om bolagets differentieringsförmåga är att internproducerade titlar, trots att de endast utgjorde 11% av katalogen år 2023, genererade hela 27% av streamingintäkterna. Detta tyder på att Storytel lyckas identifiera och producera innehåll med hög konsumtionsgrad, vilket bidrar till stark retention och ökad ARPU. I Norden väntas ARPU öka från 156 SEK (år 2024A) till 170 SEK (år 2027E), främst till följd av ”tier migration”, där kunder aktivt rör sig mot premiumabonnemang.
Storytels förmåga att kapitalisera på användardata för innehållsstyrning och produktdifferentiering skapar konkurrensfördelar som är svåra att replikera. I en bransch med hög abonnentlojalitet – i genomsnitt använder ljudbokslyssnare endast en plattform, vilket avspeglas i en förhållandevis låg churn-rate om 5 –6% – är denna datapositionering av betydande strategiskt värde.
Global marknadsexpansion ger skalbar tillväxt till attraktiva unit economics. Storytel har hittills haft tyngdpunkten i Norden, där bolaget genererar cirka 61% av intäkterna. Den långsiktiga tillväxtdrivaren finns i de internationella marknaderna, där ljudbokssegmentet fortfarande är kraftigt underpenetrerat. Den globala marknaden för ljudböcker väntas växa från 8,7 miljarder USD år 2024 till 35,7 miljarder USD år 2030E, motsvarande en CAGR på 26,2%. I många av de marknader Storytel verkar i utanför Norden är penetrationen fortfarande så låg som 0,5 – 1%, vilket skapar strukturell tillväxt.
Det som gör Storytels expansion särskilt intressant är bolagets attraktiva unit economics utanför Norden. Medan återbetalningstiden per kund i Norden estimeras till 25,9 månader, är motsvarande siffra i Non-Nordics 7,5 månader. Det möjliggör effektiv kundanskaffning och god skalbarhet, särskilt då bolaget använder en modell baserad på förvärv av lokala förlag för att säkra relevant innehåll – vilket är centralt då cirka 85% av ljudbokslyssning globalt är lokal.
Tillväxten i Non-Nordics väntas ske med en abonnent-CAGR på 10,2%, till ett ARPU på cirka 94 SEK. Storytel har identifierat 6 – 8 geografier med förutsättningar för både ledarskap och lönsamhet, vilket innebär att expansionen är selektiv snarare än volymdriven. Det reflekteras även i estimaten: topline väntas växa med 10% CAGR till år 2027E, i linje med marknaden men med ett tydligt fokus på lönsamhet före snabbast möjliga skala.
Trigger
1.Fortsatt tvåsiffrig vinsttillväxt drivet av marknadstillväxt, bättre utnyttjande av databas och hög operationell hävstång
2.Marginalexpansion drivet av synergier vid förvärv av förlag
Värdering
Redaktionen bedömer att Storytel kommer att växa omsättningen med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 10% under perioden år 2024 – 2027E, vilket motsvarar en försäljning om cirka 5 mdSEK år 2027E. Tillväxten drivs av fortsatt strukturell efterfrågan på ljudboksformatet globalt, kombinerat med bolagets selektiva expansion i 6 – 8 lönsamma marknader utanför Norden samt förbättrat ARPU i existerande kundbas. Till följd av skalfördelar och en högre andel egenproducerat innehåll förväntas rörelsemarginalen stärkas successivt och uppgå till 14% år 2027E, vilket motsvarar ett EBIT-resultat om 708 MSEK. Bolaget har en intern målsättning om att EBITDA-marginalen på medellång sikt ska överstiga 20%, vilket estimaten är i linje med vid beaktande till avskrivningskostnader.
Det är problematiskt att identifiera en precis peer-grupp. Bolag med liknande affärsmodeller – det vill säga digitala medie- och prenumerationsbaserade plattformar med hög skalbarhet och återkommande intäkter – såsom Spotify, Netflix, Sleep Cycle, Viaplay och Acast, handlas i genomsnitt till 20x EBIT på skuld- och kassafri basis. Spotify och Netflix handlas emellertid betydligt högre än övriga bolag, nära 30x EBIT, värderingsskillnaden är motiverad sett till bolagens storlek, varumärken och konkurrensfördelar. Redaktionen anser att 15 – 20x EBIT är en rimlig multipel för Storytel, men för att vara konservativa antas en målmultipel om 17,5x. Detta ger, på år 2027E EBIT om 708 MSEK, ett motiverat enterprisevalue om ca 12,4 mdSEK. Justerat för nettoskulden om 116 MSEK impliceras ett equityvalue om ca 12,3mdSEK, motsvarande ett värde per aktie om 159 kr. Detta innebär en potentiell uppsida om 65% och en IRR (genomsnittlig årlig avkastning) om 18,3%.
Ovzon, ett svenskt bolag specialiserat på mobil satellitkommunikation, blev veckans största vinnare med en uppgång om +58,65%. Kursrusningen kom efter att bolaget tilldelats en order från Försvarets Materielverk (FMV) till ett värde om cirka 1,04 miljarder SEK. Ordern omfattar Ovzons kompletta SATCOM-lösning, inklusive nätverkstjänster, satellitterminaler och kundsupport, med leveransstart i juni år 2025. Detta är Ovzons största affär någonsin, vilket signalerar ett tydligt förtroende för bolagets teknologi inom försvarssektorn. Investerares entusiasm förstärktes av bolagets kommunikation om att detta avtal stärker bolagets långsiktiga positionering och relevans på huvudmarknaderna.
Magnasense föll med –73,78% under veckan, efter beskedet om en riktad emission till garant kopplad till en tidigare företrädesemission. För att kompensera garantin emitterade bolaget 800000 units till en teckningskurs motsvarande 0,014 SEK per aktie. Den kraftiga utspädningen oroade investerare, och bolagets finansieringsstruktur framstod som svag. Trots att Magnasense har en patenterad teknologiplattform inom diagnostik, indikerar marknadens reaktion en minskad tilltro till bolagets förmåga att skapa värde för aktieägarna på kort sikt.
Nedan följer de största vinnarna och förlorarna på Large Cap, Mid Cap, Small Cap, First North, Spotlight och NGM.
Vinnare Large Cap:
•Camurus (+26,44%)
Aktien steg kraftigt efter beskedet om ett omfattande licens- och samarbetsavtal med läkemedelsjätten Eli Lilly, där Camurus är berättigat till upp till 870 miljoner USD i engångsbetalningar samt royalty på försäljning. Samarbetet gäller utveckling av långtidsverkande läkemedel inom kardiometabola sjukdomar, baserat på bolagets FluidCrystal®-teknologi.
•BioArctic (+14,71%)
Under bolagets kapitalmarknadsdag presenterade ledningen ambitiösa mål för år 2030, inklusive en ledande position inom Alzheimersbehandling i Norden. Planerna omfattar ökad innovation och expansion av projektportföljen, vilket mottogs positivt av marknaden.
•Sectra B (+14,16%)
Stark årsrapport med stabil utveckling trots ett utmanande omvärldsläge. Bolaget visade fortsatt tillväxt inom medicinsk IT och cybersäkerhet, två sektorer med hög strukturell efterfrågan.
•Lundin Mining (+8,11%)
Uppgången skedde utan någon tydlig nyhet men tros hänga samman med bolagets uppdaterade strategi kring aktieåterköp, vilket stärker förtroendet för kassaflödet.
•Lundin Gold (+8,00%)
Stärkta aktiekurser följde på bolagsstämman där uppdateringar kring share capital och rösträtter presenterades, vilket kan ha bidragit till ökad optimism kring bolagets framtidsutsikter.
Förlorare Large Cap:
•Alvotech SDB (–11,50%)
Bolaget meddelade att det planerar att ta in nytt kapital via riktad nyemission, vilket skapade oro för utspädning och kortsiktig finansieringspress.
•Hemnet Group (–10,55%)
Föll efter att hedgefonden Alcur ökat blankningen i aktien, vilket ofta signalerar negativ framtidstro bland professionella investerare.
•Systemair (–7,65%)
Årsrapporten mottogs svalt av marknaden, trots positiva inslag kring hållbarhetsmål. Investerarna valde att fokusera på den svagare resultatutvecklingen.
•Electrolux (–6,57%)
En svag Q1-rapport med lägre lönsamhet i kärnverksamheten sänkte förväntningarna på helåret och drog ned aktiekursen.
•Elekta B (–5,65%)
Citigroup sänkte riktkursen för aktien, vilket bidrog till press på kursen trots avsaknad av ny fundamental data.
.
Vinnare Mid Cap:
•SBB (+10,82%)
Fick kurslyft efter att IB Invest aviserat att de ämnar köpa tillbaka obligationer till rabatt, vilket förbättrar bolagets balansräkning och signalerar kontroll över finansieringskostnader.
•Humble Group (+10,36%)
Uppgången skedde utan några officiella nyheter, men bedöms ha drivits av spekulativ handel i kombination med en potentiell bottenformation i kursen.
•Dynavox Group (+9,20%)
Förlängningen av ett befintligt kontrakt med Tobii bekräftade stabiliteten i intäktsbasen, vilket marknaden tolkade positivt.
•RaySearch Laboratories (+8,58%)
Presentation av avancerad mjukvara för partikelterapi, ett växande segment inom cancerbehandling, stärkte investerarnas tilltro till tillväxtmöjligheterna.
•Clas Ohlson (+8,32%)
Korrigerat styrelseförslag där bland annat Lindex vd föreslås som ny ledamot tolkades som ett strategiskt vägval med potential att stärka bolagets kommersiella profil.
Förlorare Mid Cap:
•Mildef Group (–22,37%)
Föll kraftigt efter att vd:n sålt aktier, vilket ofta uppfattas som ett svaghetstecken även om det kan finnas privata skäl.
•Bactiguard Holding (–15,21%)
Ingen tydlig nyhetsdriven förklaring, men låg likviditet i aktien kan ha förstärkt nedgången.
•Rottneros (–11,44%)
Besked om att 26 personer sägs upp signalerade efterfrågesvaghet och försämrade marknadsutsikter.
•Arctic Paper (–10,37%)
Tillbakadraget utdelningsförslag sände negativa signaler kring kassaflödesstyrka.
•Dustin Group (–5,83%)
Företrädesemissionen blev fulltecknad men signalerade också behov av nytt kapital, vilket pressade kursen.
.
Vinnare Small Cap:
•Projektengagemang Sweden B (+110,11%)
Steg kraftigt efter att Sweco lagt ett uppköpserbjudande med en premie på 117%. Majoritetsägare i bolaget har åtagit sig att acceptera budet.
•Ovzon (+58,65%)
Se huvudtext ovan.
•Immunovia (+34,86%)
Steg efter att Leiden University inlett en studie av PancreaSure i högriskgrupper för bukspottkörtelcancer, vilket stärker trovärdigheten för testets kliniska nytta.
•EgetisTherapeutics (+26,16%)
Uppgången saknade direkt nyhetsflöde och förklaras sannolikt av teknisk rekyl efter tidigare nedgångar och låg likviditet.
•Orexo (+25,68%)
Visade kliniska data för OX640, en ny allergibehandling, under den internationella EAACI-kongressen. Positiva data drev upp aktien.
Förlorare Small Cap:
•Active Biotech (–23,65%)
Föll utan uppenbara nyheter. Handeln i aktien är låg, vilket gör kursen känslig för mindre volymer.
•Cantargia (–21,03%)
Liknande mönster som Active Biotech. Saknad av nyhetsflöde och låg omsättning kan ha förstärkt nedgången.
•Fastator (–14,04%)
Analysguiden sänkte motiverat värde för aktien, vilket tolkades negativt av marknaden.
•Oncopeptides (–14,00%)
Föll utan nyheter. Troligtvis på grund av låg likviditet och investerarnas osäkerhet kring bolagets strategi.
•Starbreeze (–12,27%)
Inga större nyheter. Nedgången tros vara ett resultat av svag sentiment och låg köpsida.
.
Vinnare First North:
•2cureX (+147,36%)
Fortsatt uppgång efter stark årsredovisning. Låg likviditet i aktien förstärker rörelserna.
•Crunchfish (+115,91%)
Ny positioneringsstrategi för betalningslösningar och en vd-intervju genererade kraftigt intresse.
•Simris Group B (+64,97%)
Två nya större avtal presenterades under veckan, vilket skapade tillförsikt inför framtida intäktsflöden.
•Neovici Holding B (+64,16%)
Stark Q1-rapport lyfte aktien markant, särskilt i kombination med låg likviditet.
•LIDDS (+60,62%)
Aktien rekylerade efter tidigare nedgång, trots svag rapport föregående vecka.
Förlorare First North:
•Magnasense (–73,78%)
Se huvudtext ovan.
•RightBridgeVentures (–68,18%)
Meddelade om kontrollbalansräkning och konkursansökan i ett dotterbolag, vilket skapade stor osäkerhet.
•RealFiction (–50,14%)
Föll utan nyhetsdrivna orsaker. Rörelsen förklaras främst av låg likviditet och spekulativa inslag.
•Agtira B (–25,00%)
Fortsatt nedgång utan nyheter. Svag likviditet skapar kursrörelser även vid små volymer.
•H&DWireless (–24,44%)
Styrelsen beslutade om kompletterande riktad emission till långivare, vilket ökar utspädningen.
.
Vinnare Spotlight:
•Hubso Group (+144,29%)
En stark delårsrapport med förbättrade nyckeltal drev ett kraftigt rally i aktien.
•Bodyflight (+85,00%)
Meddelade ny kreditfacilitet vilket säkrar långsiktig finansiering och förbättrar finansiell stabilitet.
•DexTech Medical (+70,19%)
Godkänd patentansökan samt positivt vd-framträdande i intervju gav uppgång.
•Respiratorius (+46,28%)
Godkännande av europeiskt patent skapade nytt förtroende för bolagets pipeline.
•SolidX (+44,72%)
En omvänd vinstvarning för Q4 innebar att resultatet väntas bli betydligt bättre än tidigare indikerat.
Förlorare Spotlight:
•Double Bond Pharmaceutical (–56,07%)
Styrelsen beslutade om företrädesemission på cirka 15,7 miljoner SEK, vilket ökade risken för utspädning.
•Miris Holding (–30,77%)
Svag Q1-rapport i kombination med nytt brygglån sänkte aktien.
•Vultus (–26,58%)
Årsredovisningen uppfattades som svag och ledde till säljtryck.
•UpgradeInvest Nordic (–23,95%)
Föll utan tydlig orsak – låg likviditet tros vara huvudfaktor.
•PExA (–21,38%)
Föll utan konkret nyhetsflöde, sannolikt spekulativ nedgång.
.
Vinnare NGM:
•BrandBee (+82,70%)
Genomförde riktad emission vilket tolkades som positivt tecken på investerarintresse.
•Nord Insuretech (+71,20%)
Årsredovisning publicerad – signal om fortsatt verksamhetstillväxt.
•Polymer Factory (+53,20%)
Lansering av ny produkt tillsammans med Bruker togs emot positivt.
•HemplyBalance (+43,50%)
Uppgång utan tydlig nyhet, sannolikt drivet av teknisk rekyl och låg likviditet.
•Rentunder (+36,40%)
Liknande mönster som ovan – uppgång utan nyhetsdriv.
Förlorare NGM:
•Hubbster (–33,30%)
Dotterbolag ansökte om konkurs vilket skapade oro för koncernens framtid.
•Amnode (–29,70%)
Meddelade om företrädesemission vilket orsakade kurspress.
•TopRight Nordic (–28,90%)
Korrigerade efter stark föregående vecka. Låg likviditet förstärkte fallet.
•Creturner (–28,20%)
Föll utan nyhet, sannolikt spekulativt.
•Nexar Group (–27,30%)
Kommuniké från årsstämma tolkades negativt av marknaden.