Kommentar på Cantargias publicerade abstrakt samt lovande resultat under AACR 2025

Kommentar på Cantargias publicerade abstrakt samt lovande resultat under AACR 2025

Cantargia (“Cantargia AB” eller “Bolaget”) publicerade den 26 mars två abstrakt på AACR:s (den amerikanska cancerföreningens) i och med AACR årliga konferens. I texterna framgår det att bolagets främsta läkemedelskandidat, Nadunolimab (CAN04), förutom uppvisade antitumöreffekter också minskar förekomsten av cellgiftsinducerad perifer neuropati (CIPN). Utöver detta så har Cantargia utvecklat ett nytt lovande IL1RAP-riktat ADC (Eng. antibody-drug conjugates) som i prekliniska studier har visat säkerthet och hög tolerabilitet, vilket presenterades under samma konferens. 

 

Vår syn på nyheterna

Cantargia har i abstrakt uppvisat att Nadunolimab, förutom uppvisade antitumöreffekter, också minskar risken av cellgiftsinducerad perifer neuropati (CIPN). CIPN kännetecknas av skador på patienters nervsystem och försämrar förutom patientens välmående också möjligheten till högre dosering av cellgifter som används vid behandlingar. Slutsatsen om den minskade risken för CIPN stöds av resultat från den kliniska studien CAPAFOUR där 18 patienter med bukspottkörtelcancer tillsammans med cellgiftet FOLFIRINOX fick Nadunolimab, där incidensen av CIPN var lägre för de patienterna med högre dosering av Nadunolimab.

 


Liknande resultat gavs av studien CESTAFOUR (14 patienter av vilka de som fick 1 mg/kg Nadunolimab hade en 43 % incidens av CIPN medan det för de som fick en dos på 0,5 mg/kg Nadunolimab var 100%) och CANFOUR. Dessutom genomfördes komplimenterande studier med möss som uppvisade samma resultat. Vi anser att de positiva resultaten är viktiga för Cantargia då det stärker bolagets pipeline och differentierar Nadunolimab från konkurrenter.

 

Vidare meddelade Cantargia att bolaget har utvecklat ett nytt lovande IL1RAP-riktat ADC som i data från prekliniska studier har visat sig vara säkert och haft hög tolerabilitet.

 

En ADC inom läkemedelsutveckling står för Antibody-Drug Conjugate – på svenska ofta kallat antikropp-läkemedelskonjugat.

 

Det är en målinriktad cancerbehandling som kombinerar tre komponenter:

 

1. En monoklonal antikropp – den hittar och binder till ett specifikt protein (antigen) på ytan av cancerceller.

 

2. En cytotoxisk ”payload” (läkemedel) – ett kraftfullt cellgift som dödar cellen

 

3. En länkarmolekyl (linker) – kopplar ihop antikroppen med läkemedlet och ser till att läkemedlet frigörs först inne i cancercellen.

 

ADC:n uppvisade goda resultat i in vitro-tester och in vivo-tester med god säkerhetsprofil och antitumörseffektivitet, vilket är viktigt för framtida kommersiell utveckling. Den finns idag en stor efterfrågan på marknaden efter ADC:er och många bolag inom läkemedelsbranschen utvecklar metoden. Idag används det vid behandling av olika cancertyper, exempelvis lungcancer. Att studierna för anti-IL1RAP ADC:er genomfördes tillsammans med ImmunoGen (AbbVie), visar ytterligare på intresse från andra bolag inom branschen. Redaktionen anser att denna utveckling gör Cantargia till ett mer attraktivt val vid ett eventuellt förvärv. 

 

Sammanfattningsvis anser redaktionen att båda nyheterna är viktiga för Cantargias utveckling, om än är det nya ADC-preparatet av större vikt då de många jämförelsebara bolagen har utvecklade ADC:er. Bolagets framtida utveckling och attraktivitet på marknaden beror på resultat från kliniska studier som väntas att presenteras i närtid, till exempel resultat från fas II i den kliniska studien TRIFOUR, som Cantargia den 11 mars meddelade var fullt rekryterad. Studien fokuserar på behandling av trippelnegativ bröstcancer och resultaten från IIa och IIb studierna kommer att publiceras i en top-line analys av hela studien i mitten av 2025.

 

Om Cantargia 

Cantargia är ett svenskt clinical-stage bolag verksamt inom läkemedelsbranschen, vilka utvecklar nya antikroppsbehandlingar mot proteinet IL1RAP (Interleukin-1 Receptor Accessory Protein) för såväl inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar som olika typer av cancer. Till skillnad från traditionella cancerbehandlingar, som ofta leder till stora biverkningar, har Cantaria som mål att
genom att selektivt angripa IL1RAP möjliggöra ett läkemedel utan större biverkningar. Verksamheten är global men har främst närvaro i Nordamerika och Europa. Bolaget grundades år 2004, har 24 anställda och huvudkontor i Stockholm, Sverige.
.

Kommentar på Eltels ramavtal om 30 MSEK

Kommentar på Eltels ramavtal om 30 MSEK

ELTEL AB (“ELTEL” eller “Bolaget”) meddelade den 20 mars att bolaget har tecknat ett
ramavtal om 30 MSEK av Öresundsbro Konsortiet för uppgradering av Öresundsbrons
fibernät. Eltel har tidigare haft uppdrag i samband med byggnationen av ett antennsystem
som förstärker och kompletterar basstationerna på respektive kuststräcka av
Öresundsbron som sträcker sig över hela förbindelsen. Avtalet är över en period om två
år och inkluderar en option till förlängning i ytterligare två år.

 

Vår syn på ramavtalet

Eltel har vunnit ett ramavtal värt 30 MSEK för att uppgradera hela förbindelsen av
Öresundsbrons fibernät vilket visar på ett fortsatt högt förtroende för Eltel inom samhällsviktiga
projekt och att bolaget möter krav från större aktörer inom byggnationen av fibernät. Ramavtalet
med Öresundsbro Konsortiet riktar sig exklusivt för att uppgradera fiberinfrastrukturen på ett
samhällsviktigt projekt, något som visar på Eltels kompetens inom byggnation av fibernät. Eltel
har tidigare arbetat på bron under byggnationen av antennsystemet Dominant Cell som sattes
upp på Sveriges och Danmarks kuststräckor och längst förbindelsen år 2015. Vi ser positivt på
kontraktet då bolaget fortsätter att vinna affärer inom fiberoptik och projekt för publik infrastruktur.
Kontraktet kommer efter ordar om 73,5 MEUR för byggnationen av en solpark, 20 MEUR för
telekominstallationer och eltjänster och 70 MEUR med avseende på fasta och mobila
telekomtjänster.

 


Samma dag som avtalet offentliggjordes, den 20 mars, förvärvade styrelseordförande i ELTEL
Per Sjöstrand 171 721 aktier för 7,54 kr per aktie, motsvarande 1,3 MSEK, vilket var Pers första
insynsköp, vilket vi ser det som en tydlig positiv signal om tillförsikt för bolagets framtid.

 


Sammanfattningsvis anser redaktionen avtalet utgör en positiv signal att ELTEL bevisar
kompetensen och efterfrågan inom fiberoptik. Eltel har under de senaste åren sett en förbättrad
EBITA och optimering av den geografiska verksamheten, efter en längre period av utmaningar.
Att bolagets styrelseordförande dessutom väljer att utöka sitt ägande ingjuter förtroende till att
fortsatt visa aktieägarvärde framgent.

 

Om Eltel 

 

Eltel AB är verksamma inom telekommunikations- och elbranschen. Bolaget erbjuder en bred
portfölj av tjänster inom kritisk infrastruktur som bland annat inkluderar projektledning, installation
av förnybar energi samt installation och underhåll av elnät och annan telekommunikation.
Verksamheten fokuserar på företag och institutioner i Norden, Tyskland och Litauen och har
totalt 4 550 medarbetare. År 2024 omsatte bolaget ca 830 mEUR. Eltel grundades år 2001 och
har huvudkontor i Stockholm, Sverige.

Råvarupriser på uppgång – svenska vinnare hittills under år 2025

Råvarupriser på uppgång – svenska vinnare hittills under år 2025

Inledningen av år 2025 har präglats av stigande råvarupriser på bred front. Guld slog nya rekordnivåer kring 3100 dollar per uns i början av året, kopparpriset har nått historiska toppnoteringar över 11800 dollar per ton och även energiråvaror som olja och uran har stigit jämfört med för några år sedan. Denna råvaruboost ger medvind för flera svenska börsbolag, framförallt de med exponering mot gruv- och energisektorn. Vi går igenom trenderna, bolagen att hålla ögonen på samt hur investerare kan resonera kring sambandet mellan råvarupriser och aktier.

.

Råvarurally sätter tonen för 2025

.

Ädelmetaller glänser i den osäkra makromiljöninvesterare söker trygghet i den gula metallen när inflations- och geopolitisk oro ökar, samtidigt eldas basmetaller på av den gröna omställningen och utbudsproblem.

.

Guld har inlett året med sitt bästa kvartal på 40 år och kostar idag 3 059 USD, analytiker spår dessutom fortsatt uppgång: UBS förutspår ett guldpris på 2900 USD/uns till slutet av året och Goldman Sachs ser möjlighet till 3000 USD.

.

Koppar, nyckelkomponenten i allt från elbilar till elnät, väntas hamna i ett strukturellt underskott – något som redan drivit priset till rekordnivåer i mars. Experter menar att kopparpriset kan närma sig 15000 dollar per ton under året från dagens nivå om 9 360 dollar, givet kombinationen av stark efterfrågan och begränsat utbud.

.

Även industrimetaller som zink och nickel har återhämtat sig, stödda av ökande industriproduktion och lagerbrist.

.

På energisidan har oljan handlats stabilt kring höga nivåer runt 70–80 USD/fat under inledningen av året. Även om ett ökat utbud från nya projekt kan skapa motvind för oljepriset framöver, håller OPEC+ fortsatt i tyglarna och geopolitiska risker ger ett golv under priset.

.

Uran, som länge släpat efter, fick ett uppsving förra året med priser upp mot 100 USD/pund, innan en tillfällig rekyl. Inför 2025 räknar dock marknadsbedömare med att uranmarknaden stärks igen – Sprott spår en prisuppgång till runt 90–100 USD/pund till sommaren 2025 givet ökande efterfrågan från kärnkraftssektorn. 

.

Sammanfattningsvis: råvarusektorn är på offensiven, och det märks även på Stockholmsbörsen.


Svenska gruvbolag glänser i metallboomen

.

Bland de tydligaste vinnarna på råvaruuppgången finns svenska gruv- och metallbolag. För gruvbolag generellt innebär ett råvarurally förbättrade nyckeltal – högre EBITDA, bättre rörelsemarginal och starkare kassaflöden – vilket kan öka avkastningen på investerat kapital (ROIC). Samtidigt förbättras finanserna: många passar på att amortera ned skulder eller höja utdelningarna under boomåren. En viktig faktor för svenska gruvbolag är även valutakursen: råvaror prissätts i regel i USD, medan en stor del av kostnaderna är i SEK eller EUR. En svag krona blir därför extra grädde på moset – intäkterna i SEK sväller när dollarn är stark.

.

Boliden, Sveriges gruvjätte, är ett skolexempel på hur stigande metallpriser kan turbo-ladda resultaten. När priserna på bolagets huvudsakliga metaller – koppar, zink och guld – stiger, ökar intäkterna markant. I senaste högkonjunkturen för metaller såg Boliden sina marginaler expandera rejält; Q3 2024 slog Boliden analytikernas förväntningar med god marginal, delvis tack vare högre metallpriser. För helåret 2024 ökade Boliden omsättningen med ~13% till 89,2 miljarder kronor och nådde en rörelsemarginal på 15,3% – en stark nivå som reflekterar gynnsamma råvaruvillkor. Gruvbolagets lönsamhet (ROE) har också klättrat i takt med metallpriserna, över 20 % under toppåret 2022. Utsikterna framåt ser ljusa ut: den globala efterfrågan på koppar och andra basmetaller väntas öka kraftigt med klimatomställningen, medan utbudssidan har svårt att hänga med. Affärsvärlden noterar att kopparmarknaden går mot ett strukturellt underskott, något som bör gynna priser och marginaler framåt. Boliden står väl positionerat att dra nytta av detta, efter expansionsinvesteringar i både gruvor och smältverk. Boliden har historiskt kunnat dela ut generöst i högkonjunktur och ändå stärka balansräkningen. Morgan Stanley har räknat ut att för Boliden kan en 5% försvagning av kronan lyfta bolagets EBITDA med ca 9%, givet att 80% av kostnaderna är i SEK/EUR medan inkomsterna kommer i USD. Denna valutamedvind har verkligen gjort sig kännbar de senaste åren då kronan tappat mot dollarn.

.

Även Lundin Mining, som numera äger flera av Lundin-sfärens gruvor i Europa (bland annat zink- och koppargruvor i Sverige/Portugal), gynnas när koppar- och zinkpriser stiger – intäkterna ökar utan att kostnadsbasen förändras nämnvärt, vilket ger hävstång på vinsten. Analytiker har pekat ut både Boliden och Lundin Mining som attraktiva investeringar just på grund av kopparcaset​​. Det är dock cykliska bolag; exponeringen mot metallpriser kan leda till kraftiga resultatsvängningar. Investorer i dessa aktier åtnjuter uppsidan i goda tider, men måste också tåla volatilitet när konjunkturen vänder.

.

Inte bara large-cap-bolagen mår bra. I guldfickan finns exempelvis Lundin Gold, som driver en av världens högsta grad-guldgruvor (Fruta del Norte i Ecuador). Med guldpriset på rekordnivåer har Lundin Golds kassaflöden och vinst ökat betydligt, vilket banar väg för aktieutdelningar och investeringar i nya fyndigheter.


Olja på höga nivåer – energibolag i fokus

.

Även oljerelaterade bolag surfar på råvaruvågen, om än i en något mer nyckfull marknad. Under 2022–2023 rusade oljepriset periodvis över 100 dollar fatet, men har sedan stabiliserats runt 70–80 dollar. Generellt gäller för oljeproducenter att varje extra dollar över produktionskostnaden går rakt in i rörelseresultatet – så perioder av dyr olja innebär typiskt rekordmarginaler och hög avkastning på kapital. Många oljeaktörer passar därför på att bygga kassa under dessa perioder. För investerare att notera är att flera svenska oljebolag som Tethys OilInternational Petroleum Corp (IPC) och EnQuest (London-baserat) också befinner sig i gynnsamma lägen vid 75–80-dollarsolja; de genererar solida vinster och en del återför pengar till aktieägarna via utdelningar eller återköp.

.

Africa Oil, ett Stockholm-noterat oljebolag med tillgångar i Afrika, såg en dramatisk vändning i sin ägarvänlighet tack vare oljeuppgången. Bolaget införde en första utdelningspolicy 2022 med en initial utdelning på 0,05 USD per aktie, en direktavkastning om 2,6 %, – något som möjliggjordes av de starka kassaflöden man fick från andelen i nigeriansk oljeproduktion när priset var högt. Africa Oil har dessutom kunnat återköpa aktier och investera i nya projekt, tack vare oljeboomen. 

Maha Energy, en svensk småbolagsfavorit inom oljeproduktion (med fält i bl.a. Brasilien), är ett annat exempel: när oljepriset är högt ser Maha vinsten explodera tack vare bolagets operativa hävstång, medan svaga oljepriser snabbt kan sätta verksamheten under press. 2020 års prisras tvingade Maha till nedskrivningar av vissa oljetillgångar, men i kontrast hjälpte nästan rekordhöga oljepriser under 2022 bolaget att vända till vinst och stärka finanserna (enligt bolagets ledning).

.

Samtidigt finns ett frågetecken: oljemarknaden står inför en möjlig överskottsperiod. Internationella prognoser pekar på att utbudet kan öka markant under 2025 med nya projekt som går live, medan efterfrågan dämpas något av ekonomisk osäkerhet och effektivisering. Om så sker kan oljepriset hålla sig i schack eller till och med falla något från dagens nivåer – Reuters konsensusprognos antyder priser kring övre 60-dollar spannet nästa år, enligt branschkällor. För bolagen innebär inte det någon katastrof så länge priset håller sig över brytpunkten för lönsamhet, men uppsidan blir mer begränsad. Africa Oil och IPC har relativt låg kostnadsproduktion via sina fält, så de klarar även en mild sättning. Maha Energy och andra högre kostnadsproducenter är mer känsliga. Viktigt är också valutafaktorn här: oljebolag säljer i USD medan kostnader (t.ex. personal, lokala kostnader) kan vara i lokal valuta eller SEK – en fortsatt svag krona ger alltså extra intäktsboost för svenska oljeproducenter, på liknande sätt som för gruvbolagen.


Småbolag rider på råvaruvågen

.

Råvarurallyt gynnar inte bara de stora drakarna utan ger också nytt liv åt mindre, mer spekulativa bolag inom prospektering och tidig produktion. Generellt visar 2025 års råvarutrend att investerare är villiga att prisa in en ljus framtid även för mindre bolag – något som kan ge god avkastning för den som plockar rätt råvarukort, men som också kräver hög riskvilja.

.

Beowulf Mining, ett mindre prospekteringsbolag listat i Stockholm (och London) med projekt inom järnmalm i norra Sverige och grafit i Finland, är ett talande exempel. Bolaget har i många år kämpat för tillstånd och finansiering för att utveckla järnmalmsfyndigheten Kallak. När järnmalmspriset stiger och råvarusektorn är het blir investerare mer benägna att satsa på projekt som Kallak – aktien tenderar få ett lyft av ökad optimism i sektorn. Högre prisnivåer ökar också sannolikheten att projektet blir lönsamt om det väl kommer igång.

.

På liknande vis ser vi att juniora gruvbolag som Copperstone Resources (koppar/guld-projekt i Lappland) och Arctic Minerals (prospekterar koppar i Dalsland) får ökat intresse under råvaruhausse. Nyligen rapporterade Arctic Minerals om stora kopparfyndigheter i Sverige, vilket marknaden tog emot med entusiasm i spåren av kopparprisets rekordnotering. Småbolag inom råvaror fungerar ofta som en hävstång på råvarupriset: de saknar ofta egen intjäning, så deras värde bygger mycket på framtida potential och prisantaganden. När sentimentet är positivt och prisprognoser skruvas upp, kan kursreaktionen bli explosionsartad uppåt. Självklart finns motsatt risk i sämre tider – är råvarumarknaden iskall kan finansieringen snabbt torka ut för prospektörer.

.

Det är inte bara gruvsektorn som har små spelare; även inom olja finns svenska småbolag som Crown Energy och PetroNor (norskt-baserat men nordisk handel) som rör sig kraftigt med oljeprisets svängningar.

.

Och glöm inte uran-temat: Sverige har historiskt varit restriktivt, men med det globala uppsvinget för kärnkraft förs diskussioner om att tillåta uranbrytning igen. Skulle det ske kan aktörer som Aura Energy (listat i Sverige med urantillgångar i bl.a. Afrika), District Metals och andra prospekteringsbolag få vind i seglen.


Starkare marginaler och valutamedvind för producenter

.

En råvaruboost märks direkt på sista raden hos producenterna. När försäljningspriserna ökar snabbare än kostnaderna förbättras marginalerna. Många råvarubolag har relativt hög fasta kostnader – t.ex. så har gruvdrift har stora initiala kostnader oavsett om malmpriset är högt eller lågt – så intäktsökningar går till stor del ned som ren vinst.

.

Det syns i siffrorna: Boliden ökade rörelsemarginalen från ca 6–7% år 2020 till över 15% år 2024 i takt med metallprisernas återhämtning. Olje- och gasbolag kan under toppcykler rapportera rekordhög netback per fat (intäkt minus driftskostnad). Höga marginaler och kassaflöden driver upp avkastningen på eget kapital (ROE) och avkastning på investerat kapital (ROIC). Exempelvis hade Boliden över 20 % ROE 2022, en period med mycket höga metallpriser – långt högre än bolagets kostnad för kapital, vilket visar värdeskapandet i boom-år. För aktieägare kan detta innebära ökade utdelningar, återköp eller tillväxtinvesteringar finansierade internt. Vi såg t.ex. Africa Oil införa utdelning när oljeprisets styrka gav dem stora överskottsflöden.

.

Även valutakurserna spelar in i marginalbilden. Som nämnt ovan gynnas svenska exportbolag av en svag krona. Intäkter i USD blir värda mer i SEK, medan många kostnader (löner, el, lokala tjänster) betalas i krona. För gruvbolag som Boliden medför en femprocentig kronförsvagning upp till 9 % högre EBITDA enligt beräkningar – en betydande effekt. Under året har kronan fortsatt ligga på historiskt svaga nivåer mot dollarn, vilket ytterligare späder på vinsterna för råvaruexportörerna. Detta kan ses som en bonus, men är inget man kan ta för givet långsiktigt (skulle kronan stärkas framöver kan det bli motvind trots höga råvarupriser).

.

Dock ska man inte glömma kostnadssidan: Råvaruboomer tenderar förr eller senare leda till kostnadsinflation även för producenter. När metall- och oljepriser stiger ökar ofta kostnader för insatsvaror, energi och arbetskraft i gruvor och oljefält. Till exempel kan ett högt oljepris driva upp bränslekostnader för ett gruvbolag, och högre metallpriser kan innebära ökade royalty- eller skatteutgifter till staten. Hittills under denna uppgång har de flesta svenska råvarubolag kunnat hantera kostnadsökningar och ändå förbättra sina marginaler netto, men det är en balansakt att hålla ögonen på. Investerare gör klokt i att granska bolagens kostnadskontroll – de bäst positionerade är ofta de som klarar hålla nere enhetskostnader även när konjunkturen är het.


Sammanfattning: råvaror och aktier – hur de hänger ihop

.

Slutligen, hur ska man som investerare resonera kring korrelationen mellan råvarupriser och aktiekurser? Generellt finns en tydlig koppling: bolag som producerar en råvara tenderar att korrelera positivt med priset på den råvaran. När oljepriset stiger brukar oljeproducenters aktier stiga, och när guldpriset går upp får guldgruvebolag vind i seglen – eftersom marknaden prisar in högre framtida vinster. Korrelationen är dock sällan 100-procentig eller linjär. Dels har bolagen ofta flera faktorer som påverkar (produktionstal, upptäckter, politiska risker, hedgingprogram etc.), dels kan aktiemarknaden ligga steget före och redan ha prisat in en del av råvarurörelserna. Tidsaspekten spelar roll: på lång sikt speglar aktiekursen oftast råvarans fundamenta, men kortsiktigt kan de spreta. Till exempel kan ett gruvbolags aktie falla trots högre metallpris om bolaget drabbas av produktionsproblem internt.

.

En annan viktig insikt är att sambandet kan vara omvänt för konsumenter av råvaror. Bolag som använder mycket råvaror som insatsvaror gynnas av lägre råvarupriser. Aktiespararna påpekar att exempelvis flygbolaget SAS får en rejäl vinstskjuts av lägre oljepris (billigare flygbränsle) – och motsatt, när oljan blir dyr pressas deras marginaler. Samma gäller för industrier som stål (där SSAB påverkas av järnmalms- och kolpriser) eller skogsbolag (påverkas av massapriser). Således fungerar råvaruaktier både som hedge och spekulation: gruv- och oljeaktier ger exponering mot stigande råvarupriser, medan vissa verkstads- och transportaktier nästan kan ses som en hedge mot höga råvarupriser (de går bättre när råvaror faller).

.

Korrelationen mellan råvaror och aktier är också beroende av makrofaktorer. Ibland ser vi att råvaror och aktier överlag rör sig motsatt: t.ex. guld stiger ofta när börsen faller, vilket gör guldbolag till defensiva placeringar. I andra lägen, som under en bred högkonjunktur, kan både råvarupriser och börskurser stiga hand i hand (drivna av stark efterfrågan och tillväxt). 2025 tycks vara ett år då råvaror går starkt trots en blandad börs – en påminnelse om att diversifiering över tillgångsslag kan löna sig. Att äga råvaruaktier kan ge portföljen ett extra ben att stå på vid börsoro, särskilt eftersom råvaror ofta har låg korrelation med traditionella aktier och obligationer över tid​​. Samtidigt ska man vara medveten om att råvaruaktier i sig är volatila och cykliska.

.

Hur kan investerare tänka framåt? Givet trenden med fortsatt råvaruprisuppgång fokuserar många på bolag med stark koppling till råvarorna men utan alltför hög kostnadsinflation. Svenska gruvbolag som Boliden erbjuder relativt stabil exponering mot metallrallyt, med diversifiering över flera metaller och robust historik. Oljeproducenter som Africa Oil/IPC ger direkt hävstång på oljepriset men kräver att man följer makroutvecklingen noga. Småbolag som Beowulf eller Copperstone kan ge mycket hög avkastning om råvaruboomen fortsätter, men där tar man också bolagsspecifika risker. En balanserad råvaruportfölj kan därför kombinera några större, lönsamma producenter med en krydda av mindre explorationsbolag. Som alltid är timing viktigt – råvarucykler vänder förr eller senare. Men med de långsiktiga drivkrafterna (grön teknik, inflation, geopolitik) som nu talar för råvaror, och med 2025 som startskott för en potentiellt stark period, kan svenska råvaruaktier mycket väl fortsätta att leverera guldkantad avkastning.

Analys: Klimator – Microcap med asymmetrisk uppsida – potentiell multibagger

Analys: Klimator – Microcap med asymmetrisk uppsida – potentiell multibagger

Om bolaget

Klimator är ett svenskt teknikbolag specialiserat inom vägklimatologi och miljödata, med lösningar som kombinerar avancerad klimatmodellering, realtidsdata från fordon och ett egenutvecklat nätverk av IoT-sensorer. Bolaget har sedan år 2015 transformerat en tidigare konsultverksamhet till en skalbar, produktorienterad modell med SaaS-intäkter, vilket har resulterat i återkommande kassaflöden, hög bruttomarginal (+90%) och ökad kundinlåsning, vilket en churn-rate om nära 0 % påvisar.

Enkelt förklarat bygger Klimators erbjudande på att prognostisera väglag. Klimator fokuserar, till skillnad från meteorologer som SMHI, på att prognostisera mikroklimatet i diverse områden. Bolaget arbetar med vad man kallar en hyper-lokal modell där utgångspunkten är klimatet i ett område, men betydligt fler datakällor används för att kunna ge enskilda vägsegment en egen prognos. Bolagets kombinerar maskininlärning, regelbaserade algoritmer, statistiska och fysikaliska metoder, samt betydande tillgång till datapunkter för att göra prognoser. Exempel på datakällor är topografin i ett område, floating car data (kontinuerlig data från uppkopplade fordon), optiska sensorer, laserradar och en egentränad kamera för att identifiera halka. Därutöver har bolaget utvecklat en egen IOT-baserad (Internet of things) vägväderstation, som enligt bolaget genererar 50 mätpunkter till kostnaden av en traditionell statlig station. Baserat på datan delas vägen upp i klimatologiskt liknande segment. Datan och prognoser sammanställs i bolagets produkt Road Condition Data och säljs följaktligen som en komponent i bolagets SaaS-erbjudande.

Klimator är norra Europas starkaste leverantör av sådana här lösningar mot aktörer som saltar och plogar vägar. Kundgruppen består av kommuner, entreprenörer såsom Peab och Mesta, samt statliga vägverk såsom Trafikverket och BaneDanmark. Tidigare har hela vägar som löpt risk för ishalka saltats, medan Klimators lösning möjliggör partiella åtgärder vilket ger kostnadsbesparingar. Kommunen Næstved är ett exempel på en kund som använder Klimators Road Condition Data för dynamisk och automatiserad saltning. Detta innebär att ett fordon som är uppkopplat till bolagets mjukvarusystem automatiskt saltar där det finns behov, vilket enligt bolaget ger kostnadsbesparingar i spannet 22–55 %.

Klimator är organiserat i affärssegmenten Winter Road Maintenance, Sensor Solutions och Automotive:

 

Winter Road Maintenance

 

Winter Maintenance-segmentet erbjuder avancerade, datadrivna lösningar för att säkerställa vägarnas säkerhet under vinterförhållanden. Segmentet, som står för ungefär 90 % av bolagets intäkter, samlar in och analyserar data från över 10 000 väderstationer globalt, inklusive 800 i Sverige, väderprognoser, uppkopplade fordons realtidsinformation och snöröjningsaktiviteter. Genom att kombinera denna data med egna modeller skapar företaget detaljerade väderprognoser för vägsegment på ett femmeters intervall, vilket möjliggör precisa beslut för snöröjning och halkbekämpning.

 

Tjänsterna levereras som en SaaS-lösning med årliga kontrakt som ofta förnyas automatiskt. Prissättningen baseras på vägsegmentets längd, prognosens detaljeringsnivå och uppdateringsfrekvens, med priser mellan 10 000 och 15 000 EUR per segment och år. Segmentet omfattar både Road Condition Data (RCD) för avancerade förarassistanssystem och autonoma fordon, samt Road Status Information (RSI) för vägunderhåll, cykelvägar och gångbanor.

 

Klimator uppskattar den svenska marknaden för vinterväghållning till cirka 3 miljarder SEK årligen. För den nordiska marknaden uppskattas den adressbara marknaden vara mellan 5 och 7 miljarder SEK. Klimators produkter kan enligt bolaget spara kunder, konservativt räknat, 5–10 % i kostnader, vilket innebär en total potentiell kostnadsbesparing på mellan 250 miljoner och 700 miljoner SEK i Norden. Vid antagandet att företaget delar dessa besparingar 50/50 med kunderna, skulle den adressbara marknaden för Klimator vara mellan 125 miljoner och 300 miljoner SEK. Uppskattningen av marknadens storlek skriver Redeye om i ”Redeye Quality Microcap Q3”. Med nuvarande försäljning på cirka 20 miljoner SEK innebär detta en marknadspenetration på cirka 16 %. Detta segment, trots att det aldrig kommer att vara en miljardindustri, har potential att bli en mycket lönsam nisch med bruttomarginaler över 90 %.

 

Konkurrensen inom segmentet är uppdelad i två huvudsakliga delar. Offentliga aktörer som SMHI, DMI, MET.no och FMI är statligt finansierade och har en fördel när det gäller pris, men de har svårt att matcha Klimators lösning i fråga om noggrannhet och innovation. På den privata sidan dominerar Vaisala inom hårdvara (väderstationer och sensorer), men deras lösningar är generellt dyrare och saknar det specifika fokus som Klimator erbjuder. Andra aktörer som NIRA ses mer som partners än direkta konkurrenter. På internationell nivå finns även företag som DTN och AccuWeather i USA, men Klimator har ännu inte expanderat fullt ut i den regionen, medan Metdesk är en betydande aktör i Storbritannien.

 

Sensor Solutions

 

Sensor Solutions-segmentet inom Klimator grundades genom förvärvet av HedeDanmark i december 2020 för 550 000 DKK. Genom detta förvärv fick Klimator kontroll över HD Digital-verksamheten, som fokuserade på IoT-sensorer och tillhörande programvarutjänster. Vid förvärvet hade företaget årliga återkommande intäktre (ARR) om DKK 2,4 miljoner och cirka 1 300 installerade sensorer, år 2024 hade segmentet över 5 000 installerade sensorer och bidrog med SEK 9,2 miljoner i försäljning.

 

Sensor Solutions segmentet erbjuder IoT-baserade sensorer som mäter viktiga miljöparametrar, såsom temperatur (luft och väg), luftfuktighet, grundvattennivåer och andra relevanta miljöfaktorer. Dessa sensorer används av kunder för att optimera vägunderhåll och snöröjning, samt för att samla in data för mer precisa prognoser. Bolaget erbjuder en hårdvaruinstallation för SEK 11 000 per sensor och en årlig avgift på SEK 2 000 för att få tillgång till den insamlade datan. Den återkommande intäkten från dessa tjänster står för en stor del av segmentets försäljning, och churn-nivåerna är obefintliga.

 

Kunderna inkluderar statliga och kommunala vägentreprenörer som Trafikverket och Statens Vegvesen, samt kommuner som Uppsala och Skellefteå i Sverige och andra i Norden. Ett särskilt viktigt kontrakt för segmentet är ramavtalet med BaneDanmark, värt SEK 33 miljoner över åtta år, vilket ger skapar en stabil och långsiktig intäktsström och står för cirka 50 % av segmentets försäljning. Detta kontrakt understryker både marknadens potential och de starka synergierna mellan Klimators sensorer och deras övriga affärsområden. Sensorerna skickar hela 5,535 miljoner vädermeddelanden per månad och samlar in 27,7 miljoner datapunkter per vinterperiod, vilket gör det möjligt att fatta datadrivna beslut och optimera vinterväghållning effektivt.

 

Automotive

 

Automotive-segmentet fokuserar på att leverera avancerade lösningar för fordonsindustrin, särskilt genom teknologin AHEAD, vilket är en inbyggd sensorlösning som inte innebär en ny sensor utan istället förbättrar användningen av de existerande sensorerna i fordonen. Systemet delar upp de 50 meterna framför ett fordon i 10 x 10 cm rutor och ger detaljerad, realtidsinformation om vägförhållandena. Denna lösning gör det möjligt för avancerade förarassistanssystem (ADAS) och autonoma fordon (AD) att ta proaktiva beslut baserat på vägförhållandena framför dem.

 

Sedan år 2015 har AHEAD utvecklats genom pilotprojekt med flera ledande biltillverkare, inklusive en stor japansk fordonstillverkare. Försäljningen har hittills varit begränsad till pilotordrar och forskningsprojekt, men teknologin har stor potential att skalas upp. Klimator planerar att sälja AHEAD på licensbasis per fordon, vilket innebär att biltillverkare betalar en licensavgift för varje fordon som integrerar lösningen. Bolaget har inte specificerat det genomsnittliga priset per fordon (ASP), men IPO-dokumentationen indikerade att ett mål om SEK 180 miljoner i intäkter till 2027 skulle kräva volymkontrakt med sex biltillverkare, motsvarande cirka 4 miljoner bilar, detta skulle motsvara en genomsnittlig licensavgift på cirka SEK 45 per bil.

 

Trots att AHEAD ännu inte genererar några betydande intäkter, har Klimator ett starkt kontaktnät inom fordonsindustrin och har direktkontakt med 11 av de 14 största globala fordonstillverkarna. Klimator har också nyligen etablerat ett samarbete med Bosch, där Klimators Road Condition Data (RCD) integreras i Bosch logistikplattform för fleet management. Detta partnerskap är icke-exklusivt men potentiellt volymbaserat och kan ge betydande framtida intäktsmöjligheter, vilket skulle stärka företagets position på fordonsmarknaden och bidra till ökad intäktsström inom Automotive-segmentet.

 


.

Investeringsidé

 

Tillväxt trots slimmad organisation och ökat fokus på lönsamhet

 

Klimator har, trots en nedskärning av kostnader under år 2024 med 8 MSEK och en minskning av antalet anställda från 32 till 17 mellan Q3 2022 och Q4 2024, vuxit top-line under år 2024 med 16,5 %. Detta har resulterat i att EBIT-marginalen har ökat från -67,9 % 2023 till -7,3 % 2024, samtidigt som den var positiv om 6,9 % i det säsongsmässigt starka fjärde kvartalet. Detta åskådliggör den operationella skalbarhet som finns i Klimators affärsmodell. Redaktionen räknar med att Klimators inkrementella operativa kostnader vid fortsatt tillväxt är begränsade till nära noll, vilket bidrar till en estimerad rörelsemarginal om 18 % 2025E vid en prognostiserad omsättning om 52 MSEK, motsvarande ett rörelseresultat om 9,3 MSEK.

 

Väl positionerade för att kapitalisera på starka marknadstrender

 

Marknaden för vägväderinformation förväntas växa med en årlig tillväxttakt (CAGR) om 8% till 2030E, vilket skapar en strukturell medvind. Framförallt drivs marknaden av digitaliseringen, vilken möjliggör kostnadsbesparingar och effektiviseringar. Klimator lyfter fram kunders vilja att äga och förstå sin egen data som en central faktor. Bolaget använder Mesta, Norges ledande företag inom drift och underhåll av vägar, som ett exempel på detta. Mesta anlitar flera olika underleverantörer, men det saknas ett standardiserat arbetssätt som alla använder, vilket skapar friktion och onödiga kostnader.

 

En annan nyckeltrend är automatiseringen, vilket är en särskilt viktig trend eftersom det råder brist på grundläggande arbetskraft inom sektorn, det vill säga chaufförer, vägarbetare och vägunderhållsoperatörer. En potentiell följd är löneinflation när tillgången till arbetskraft minskar, vilket riskerar att öka kostnader inom sektorn. Lösningen är i stor utsträckning automatisering, för att ersätta mänsklig arbetskraft med realkapital.

 

Vidare är hållbarhet och miljö en faktor som driver Klimators marknader. Salt riskerar att orsaka skador på vägar, broar och annan infrastruktur. Det kan potentiellt leda till korrosion på fordon och infrastrukturelement, vilket innebär att reparations- och underhållskostnader ökar. Dessa långsiktiga kostnader kan bli en ekonomisk belastning för både statliga och privata aktörer. Vidare leder det till förorening av grundvattnet och ökad salthalt i vattnet. Onödiga transporter för saltning där det egentligen inte är nödvändigt leder tillika till CO2-utsläpp.

 

Klimator är väl positionerade för att tillvarata den förväntade marknadstillväxten, vilket framförallt beror på den tekniska kompetens och det humankapital som företaget besitter. I en jämförelse med konkurrenterna Vaisala, DTN och Climacell i bolagets prospekt från 2020 framgick att Klimator är överlägsna avseende noggrannhet i prognos, upplösningskapacitet och uppdateringsfrekvens. Noggrannheten uppgick till +97 %, högsta upplösning av vägsegment var 5 meter och maximal uppdateringsfrekvens var 5 minuter. Detta kan jämföras mot övriga konkurrenter som samtliga hade en noggrannhet om 80 – 90 %, upplösningskapacitet om 100 meter och maximal uppdateringsfrekvens om 60 minuter. Den mest rimliga förklaringen till ovan är bolagets tillgång till humankapital. Vid tidpunkten för IPO:n var bolagets grundare, Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson, ledande experter inom vägklimatologi. De har författat kurslitteratur inom området och bolaget har uppskattat att det finns ungefär 20 doktorander globalt med specialisering inom ämnet, varav fyra var anställda av Klimator. Samtliga svenska doktorander inom området hade varit mentorerade av grundarna, detta tydliggör hur nischat Klimator är, vilket tillika skapar tydliga konkurrensfördelar och inträdesbarriärer.

 

Högt insynsägande och ny storägare med expertis inom SaaS

 

I ägarlistan återfinns VD Emil Danielsson med en ägarandel om 1,7 %, samt grundarna och styrelsemedlemmarna Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson med en ägarandel om 13,5.% vardera. Styrelseordförande Per Olof Danielsson äger 1,2 % av bolagets aktier. Vilket ingjuter förtroende för ett långsiktigt fokus och en ökad motivation för värdeskapande, samtidigt som har det ett positivt signalvärde.

 

Samtidigt har delgrundaren av SaaS-bolaget Modular Finance, Måns Flodberg, klivit in som storägare i Klimator med en ägarandel om 15,1 %. Måns Flodberg har varit en nyckelperson i framgångssagan som är Modular Finance, som de senaste fem åren har levererat en årlig genomsnittlig vinsttillväxt om 30 %. Några betydande slutsatser kan inte dras av detta, men det är värt att notera med hänsyn till Måns Flodbergs deltagande i framgångssagan Modular Finance samt erfarenhet av att driva SaaS-bolag. Det humankapital som tillförs bolaget i samband med detta bör ej underskattas.

 

Katalysatorer att bevaka

 

1.Volymavtal inom Automotive (AHEAD) – En OEM-order kan generera intäkter >30 MSEK/år
2.Ökad nordisk penetration inom Winter Maintenance – Expansion från 16% till >30% penetration

3.Resultat från pilotsamarbeten via Plug and Play – Kan signalera kommersiellt genombrott inom Automotive.


Värdering

 

För att värdera bolaget prognostiserar vi först ett rimligt EBIT-resultat för Winter Maintenance, Sensor Solutions, och Automotive separat.

 

Inom Winter Maintenance har Klimator en finansiell målsättning att nå en marknadsandel om 30 % på etablerade marknader 2027E, vilket är ekvivalent med den nordiska marknaden. Detta skulle innebära att företaget vinner 14 % av marknaden från en befintlig uppskattade marknadsandel om 16 %. Klimator uppskattar att den nordiska adressbara marknaden är mellan 5 och 7 miljarder SEK. Bolaget kan enligt egen utsaga kostnadsbespara kunder minst 5 – 10 % i kostnader, vilket innebär en potentiella kostnadsbesparing om mellan 250 – 700 MSEK. Vid antagandet att bolaget delar besparingarna lika med kunderna, skulle den adressbara marknaden vara mellan 125 – 300 MSEK. Givet att bolaget uppnår en marknadsandel om 30 % 2027E, motsvarar det en omsättning om ca 38 MSEK räknat på en adressbar marknad om 125 MSEK. Den operationella hävstången i affären möjliggör för bolaget att växa utan en ekvivalent ökning i kostnadsbasen. Vi räknar därför med totala kostnader om 42 MSEK 2027E, att jämföra med 35 MSEK under 2024. Detta innebär att rörelseresultatet estimeras till 3 MSEK, motsvarande en EBIT-marginal om 8 %.

 

Intäkterna från Sensor Solutions uppgick under år 2023 till 9,2 MSEK, bolaget har inte rapporterat segmentsförsäljningen för 2024 ännu, men förutsätts en historisk omsättningstillväxt om 15 – 20 % är det rimligt att förutsätta att segmentet omsatte ca 11 MSEK år 2024. Intäkterna för Sensor Solutions är återkommande och således antas dessa vara stabila. Därutöver adderas den årliga återkommande intäkten från ramavtalet med BaneDanmark om 4–5 MSEK, vilket löper över 8 år, samt en årlig organisk tillväxttakt om 10 %. Redaktionen prognostiserar att segmentet omsätter 20 MSEK år 2027E.

 

Kombineras intäkterna från Winter Maintenance och Sensor Solution ges intäkter om 58 MSEK. Totala kostnader för båda segmentet är 42 MSEK, varför det kombinerade rörelseresultatet estimeras till 16,1 MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 27,8 %.

 

För Automotive är bolagets interna målsättning att implementera lösningen i 2–3 miljoner fordon fram till år 2027E. Genomsnittligt försäljningspris per enhet uppskattas till ca 45 kronor, vilket innebär att omsättningen vid 2 miljoner fordon estimeras till 90 MSEK. Det råder hög osäkerhet kring kostnadsbasen för segmentet Automotive, till följd av att segmentet inte omsätter något idag. Smart Eye, som säljer hårdvara i form av kameror och ett tillhörande mjukvarusystem till fordonsindustrin via en identisk affärsmodell till ett genomsnittligt pris om 45 – 50 kr, har emellertid en bruttomarginal som uppgår till 90 %. Affärsmodellen är dessutom skalbar, varför konsensus räknar med att Smart Eye levererar en EBIT-marginal om 30 % 2026E. Smart Eye borde vara en bra måttstock för vilka marginaler Klimator kan uppnå. På grund av detta räknar vi med att segmentet har möjligheter att uppnå en långsiktig bruttomarginal om 90 %. Vi förutsätter däremot att en potentiell uppskalning kräver ökade kostnader i form av en utökad säljorganisation och ökade SG&A (Selling, general & administrative) kostnader, samt fortsatt produktutveckling och FoU-kostnader. Därför räknar vi med en EBIT-marginal om 10 % 2027E, motsvarande ett rörelseresultat om 9 MSEK. Redaktionen ser segmentet Automotive som en attraktiv option, där en potentiell kommersialisering kan skapa betydande aktieägarvärde.

 

Sammanställs prognostiserad omsättning från samtliga segment blir nettoomsättningen för Klimator till 160 MSEK, med ett EBIT-resultat beräknas till 35,6 MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 22,25 %. Bolaget har idag ett enterprise value om 75 MSEK, vilket skulle innebära att bolaget handlas till en EV/EBIT multipel om 2,1x 2027E.

 

Den direkta finska konkurrenten Vaisala, vilket är det mest jämförbara bolaget på aktiemarknaden, handlas till en EV/EBIT multipel om 20x. Med en antagen storleksrabatt om 50 % och osäkerhet kring kommersialiseringen av Automotive anser redaktionen att en EV/EBIT multipel om 8x anses skälig. Detta skulle innebära ett implicerat enterprise value om 284 MSEK 2027E, och justerat för nettokassan om 5 MSEK ett equity value om 289 MSEK, motsvarar det ett pris per aktie om 9,3 kr. Från dagens aktiekurs om 2,6 kr innebär detta en potentiell uppsida om 257 %, och en IRR (genomsnittlig årlig avkastning) om 53 %.

 

Värderas bolaget exkluderat segmentet Automotive, det vill säga uteslutande på basis av Winter Maintenance och Sensor Solutions, ges ett enterprise value om 128 MSEK. Vi förutsätter fortfarande en EV/EBIT multipel om 8x och rörelseresultatet för segmenten är 16,1 MSEK 2027E. Detta implicerar en potentiell uppsida om 63 %, och en IRR (genomsnittlig årlig avkastning) om 17 %. Vi anser att investerare bör värdera bolaget exklusive segmentet Automotive, och snarare betrakta detta som en option. Detta på grund av den höga osäkerhet som råder kring kommersialiseringen av segmentet.

 

Prognos ex. Automotive (MSEK)

2023A

2024A

2025E

2026E

2027E

Nettoomsättning

22.7

26.4

34,3

44,6

58

Tillväxt

14,3 %

16,3 %

30 %

30 %

 30 %

EBIT

-15.413

-1.927

0,2

8,0

16,1

Tillväxt

44,9 %

87,5 %

NM

2700,0 %

100,0%

EBIT-marginal

−67,9 %

−7,3 %

0,8 %

18,0 %

27,8 %

EV/S

3.x

2.6x

2,3x

1,79x

1,37x

EV/EBIT

-4.4x

-35.8x

400x

10x

4,9x

.

Prognos (MSEK)

2023A

2024A

2025E

2026E

2027E

Nettoomsättning

22.7

26.4

52

93

160

Tillväxt

14,3 %

16,3 %

97,0 %

79,0 %

72,0 %

EBIT

-15.413

-1.927

3,1

11,2

25,0

Tillväxt

44,9 %

87,5 %

568,0 %

261,0 %

123,0 %

EBIT-marginal

−67,9 %

−7,3 %

6,0 %

 12,0%

15,6 %

EV/S

3.x

2.6x

1.4x

0.8x

0.5x

EV/EBIT

-4.4x

-35.8x

25,0x

7,1x

3,2x

.

.

TICKER

KLIMAT

MCAP

80 MSEK

Senast Betalt

2,58 MSEK

.

.

Källa:
Redeye Quality Microcap Q3

Analys: Paxman – Ledande inom skalpkylning och på väg mot monopolställning

Analys: Paxman – Ledande inom skalpkylning och på väg mot monopolställning

Om bolaget

Paxman är ett svensk-brittiskt Medtech-bolag, vilket grundades år 1996 av Glenn Paxman och drivs idag av Glenns son, Richard Paxman, vilka idag äger cirka 30 % av Bolaget. Paxman tillverkar och säljer skalpkylningssystem (Paxman Scalp Cooling Systems), vilka bolaget är världsledande inom, och kringliggande tjänster – system vars syfte är att minimera håravfall relaterat till kemoterapeutisk behandling. Paxmans enda tydliga konkurrent är Dignitana, däremot lämnade Paxman ett uppköpserbjudande till aktieägarna i Dignitana den 18 mars år 2025. Med största sannolikhet accepteras uppköpserbjudandet, vilket innebär att skalpkylningsmarknaden transformeras från en duopolmarknad – med Paxman och Dignitana – till en monopolmarknad där koncernen innehar en monopolistisk ställning. Utöver skalpkylningssystemen utvecklar bolaget en ny produkt för att behandla kemoterapiinducerad nervpåverkan (CIPN), däremot är denna produkt fortfarande i utvecklingsstadiet.

Paxman har under flera år etablerat bolaget internationellt med över 6 000 installerade skalpkylsystem. Skalpkylningssystemen är regulatoriskt godkända och fungerar genom att systemen cirkulerar kallt vatten i kylhättan (cooling cap), vilka sitter på patienten som en mössa under behandlingen. Det kylda vattnet leder till att blodkärlen drar ihop sig, vilket minskar risken för upptagande av kemoläkemedel i hårsäckarna, vilket i sin tur minskar risken för håravfall, en biverkning som drabbar över 75 % av cancerpatienterna. Effekten av systemen är god, då över 50 % av patienter som använder systemet behåller över 50 % av håret, jämfört med att över 75 % av patienter som genomgår kemoterapi utan skalpkylning tappar håret.

Utöver skalpkylningssystemen finns en option i CIPN (behandlingen av kemoterapiinducerad nervpåverkan) som enligt redaktionen inte är inprisad i dagens värdering och därmed nästintill blir en ’gratis’ option. Bolaget ser tydliga synergier mellan CIPN-produkten och skalpkylningssystemen och har beskrivit att meromsättning från befintliga kunder är genomförbar. Däremot är CIPN fortfarande att betrakta som en option, därmed är CIPN inte inkluderad i redaktionens estimat för Paxman.

Paxman särredovisar omsättning efter sex geografiska områden: Storbritannien, Sydamerika, Oceanien, Europa, Asien och Nordamerika.

Område % av omsättning 2024 Omsättning 2024 (MSEK) % tillväxt i omsättning y/y (MSEK)
Storbritannien 15 % 38 -10 %
Sydamerika 2 % 5 N/A
Oceanien 4 % 10 53 %
Europa 15 % 38 11 %
Asien 7 % 18 13 %
Nordamerika 57 % 144 29 %

 

Intäktsstruktur

Affärsmodellen och intäktstrukturen skiljer sig i de olika geografierna: i den största marknaden, USA, finansierar Paxman installationen av systemen och även en årlig service, intäkterna från en patient täcker ca 29 % av installationskostnaden för ett system och ca 10 % av totala kostnaderna för ett system vid antagandet om 7 års livstid för ett system. Kostnaden för installation bedöms vara cirka 70 000 SEK i engångskostnad, utöver det tillkommer 20 000 SEK i årliga servicekostnader. Livslängden bedöms vara 6–8 år per system, med ett genomsnitt på 7 år per system. Baserat på att ett system nyttjas i 7 år blir kostnaden för ett systems livstid i USA totalt cirka 210 000 SEK. Samtidigt kostar en behandling cirka 20 000 SEK per patient, vilket innebär att det krävs 3,5 patienter för att installationskostnaderna täcks, och 10,5 patienter under en 7-årsperiod för att installations- och servicekostnader täcks. Därefter medför varje ytterligare patient nästintill 100 % bruttomarginal, vilket innebär att affärsmodellen i USA och övriga marknader med återkommande intäkter, vilka är Kanada, Mexiko och Japan, är skalbar utifrån volym över 3,5 patienter.

I resterande delar av världen nyttjas systemförsäljning. Systemförsäljning ser olika ut beroende på marknad. Redaktionens estimat är att omsättningen i Storbritannien som sker via distributörer, antas ett försäljningspris mellan 150 000 – 200 000 SEK. I övriga marknader, där återkommande intäktsmodellen inte nyttjas, säljs systemen direkt till sjukhus för cirka 200 000 – 300 000 SEK per system.

Försäkringsbaserad faktureringsmodell

Paxman driver fortsatt utvecklingen av den försäkringsbaserade faktureringsmodellen för att säkerställa bredare tillgång till skalpkylning i USA. Modellen omfattar processer för att utreda försäkringsförmåner, hantera förhandsgodkännanden samt överklaganden vid nekad täckning, vilket stärker möjligheten till ersättning och etablerar skalpkylning som en standardiserad behandling. Genom Paxman Hub-tjänster och ett samarbete med CoverMyMeds, ett McKesson-bolag (vad innebär det?), skapas en effektiv struktur som underlättar för patienter och vårdgivare att navigera försäkringssystemet.

Implementeringen av IBBM (Insurance-Based Billing Model) har mottagits positivt inom vårdgivarnätverket, även om anpassningen sker gradvis. Kommersiella betalare har visat starkare täckningsnivåer än förväntat, medan statliga betalare ligger något lägre men fortfarande på en god nivå. Affärsmodellen har lett till en markant ökning i patientanvändning, och på vissa kliniker har antalet behandlade patienter ökat med över 300 %.

CPT-genombrott

Under år 2024 genomfördes betydande investeringar för att stärka de tre centrala pelarna inom försäkringsområdet: kodning, täckning och betalning. Kodning innebär att säkerställa att rätt medicinska CPT-koder används, vilket förenklar processen för att vårdgivare ska kunna fakturera och få ersättning för skalpkylning. Täckning fokuserar på att få fler försäkringsbolag – både privata och statliga – att inkludera skalpkylning i sina ersättningssystem. Betalning handlar om att effektivisera ersättningsprocessen, så att vårdgivare snabbt och säkert får den ersättning de har rätt till.

Arbetet fortsätter under år 2025 med ett särskilt fokus på att utbilda alla relevanta aktörer om de nyligen tilldelade CPT I-koderna samt att stärka samarbetet med CMS och kommersiella betalare. Samtidigt intensifierar Paxman sina ansträngningar att etablera ytterligare Local Coverage Determinations (LCD) via Medicare Administrative Contractors (MAC), vilket är avgörande för att säkerställa att skalpkylning får en stabil och långsiktig plats inom det amerikanska sjukvårdssystemet.

I januari år 2026 träder de permanenta CPT I-koderna i kraft, vilket innebär att mekanisk skalpkylning får en tydligt definierad och stabil ersättningsmodell inom det amerikanska sjukvårdssystemet. Tidigare har behandlingen huvudsakligen finansierats genom egenbetalning, vilket skapat betydande hinder för patienter. De nya koderna säkerställer en mer förutsägbar och enhetlig ersättning från både privata försäkringsbolag och statliga program som Medicare och Medicaid.

CMS har successivt höjt ersättningen för befintliga CPT III-koder, och under år 2024 antog delstaten New York en lag som kräver att försäkringsbolag täcker kostnaden för skalpkylning. Detta markerar en viktig och växande acceptans av behandlingen som en självklar del av cancerrehabilitering, vilket kan bana väg för ytterligare statliga initiativ och en bredare nationell täckning.

Redan nu ser Paxman positiva effekter av den försäkringsbaserade faktureringsmodellen. 75 % av patienterna som ansökt om ersättning har fått ett positivt besked, och av de som nekats har 62 % fått ekonomiskt stöd via Paxmans Patient Assistance Programme. Med en tydlig och stabil ersättningsstruktur på plats från år 2026 väntas efterfrågan accelerera, och Paxman positionerar bolaget för stark tillväxt genom en kombination av ökad marknadspenetration och förbättrad tillgång till behandlingen, vilket estimeras driva marginalexpansion till följd av den skalbara modellen i USA.

Redaktionens syn på uppköpet av Dignitana

Paxmans förvärv av Dignitana är ett strategiskt steg för att skapa en ny koncern med betydande synergier och konkurrensfördelar inom marknaden för skalpkylning. Både Paxman och Dignitana är etablerade aktörer med lång erfarenhet av att utveckla innovativa teknologier för att hantera kemoterapiinducerat håravfall. Genom att slå samman bolagen kombineras Paxmans globala närvaro, tekniska expertis och system med Dignitanas, vilket skapar en helhetslösning med starka synergier.

Den sammanslagna koncernen förväntas rationalisera verksamheten, effektivisera processer samt integrera distributionsnätverk på ett sätt som stärker möjligheten att vinna långsiktiga upphandlingar, särskilt inom sjukhus och cancerkliniker. Dessutom möjliggör en närmare integration av kundrelationer och gemensam FoU-verksamhet en ökad innovationskraft, vilket ytterligare driver tillväxt.

Investeringsidé

Paxman har under flera år etablerat bolaget internationellt med över 6 000 installerade skalpkylsystem. Teknologin bygger på att kyla hårbotten, vilket minskar blodkälens diameter och därmed mängden kemoterapi som når hårsäckarna. Detta reducerar inte bara risken för håravfall, utan minskar även cellernas metaboliska aktivitet – en kritisk funktion i att skydda patienter under behandlingen. Den beprövade tekniken och den starka globala närvaron ger bolaget en robust grund att stå på gentemot konkurrenter. I och med den potentiella integrationen av den tidigare konkurrenten Dignitana stärks Paxmans position som en tydlig världsledare ytterligare.

I takt med att den amerikanska marknaden skiftar från en traditionell direktförsäljningsmodell till ett försäkringsbaserat faktureringssystem har Paxman redan sett en ökning av behandlingar. Denna förändring underlättar att sjukhus direkt fakturerar försäkringsbolag per behandling, vilket antas driva ökade volymer. Ytterligare en betydande katalysator är övergången från CPT III till CPT I-koder, med ikraftträdande från och med januari år 2026. Denna kodändring förbättrar patienters tillgång till försäkringsersättning för skalpkylning, vilket i sin tur driver en ännu större volymökning och en högre användningsgrad på systemen, vilket, med hänsyn till marginalstrukturen i USA, driver både tillväxt och marginalförbättringar.

Utöver att hantera håravfall visar tidiga kliniska studier att Paxmans teknik har positiva effekter vid behandling av kemoterapiinducerad perifer neuropati (CIPN) – en vanlig och utmanande biverkning vid cancerbehandling. Med CIPN som en potentiell ”need to have” istället för en ”nice to have ”-produkt är en framgångsrik lansering inom detta segment en tydlig trigger framöver.

Paxman driver en kontinuerlig översyn av operativa processer med målet att rationalisera verksamheten. Genom att integrera kundrelationer, optimera lagerhantering och förbättra kassaflödeshantering – där en betydande del av nya intäkter binder upp rörelsekapital – skapas förutsättningar för en mer effektiv drift. Dessa åtgärder bidrar till att minska kostnadsbasen och öka lönsamheten på sikt, vilket är avgörande för att investera i innovation och vidare expansion.

Med en global ökning av cancerfall – där prognoser indikerar att upp till hälften av befolkningen drabbas under sin livstid – växer behovet av lösningar som hanterar kemoterapiinducerat håravfall. Paxmans teknologi, kombinerat med strategiska initiativ kring nya betalningsmodeller och utökad behandlingskapacitet, positionerar Bolaget för att nyttja denna demografiska trend. En stabil och växande efterfrågan innebär en långsiktig möjlighet att öka både marknadsandelar och intäktsströmmar.

Triggers:

  • Framgångar inom CIPN studie -> potentiellt ytterligare intäktskälla -> ökad tillväxt
  • Ökad användningsgrad i USA till följd av förberedelser inför fullständig CPT 1 lansering
  • Ökad användningsgrad efter 2026 i USA till följd av CPT 1 -> omsättningstillväxt -> skalbar modell -> vinsttillväxt
  • Fullständig implementering av Dignitana förvärvet

Värdering:

2024A 2025E 2026E
EV/EBIT 28 18 9
EV/EBITDA 42 14 8

 

Vi ser en stor uppvärderingspotential

Redaktionen estimerar att sannolikheten för att förvärvet av Dignitana genomförs är stor, då de större ägarna i Dignitana är positivt inställda till förvärvet. I och med integreringen av Dignitana till Paxman bildas en koncern där redaktionen räknar med en stark omsättningstillväxt de kommande åren. En tillväxt om 45 % under år 2025 estimeras, vilket innebär en pro forma omsättning om cirka 367 MSEK år 2025E, omsättningen om 367 MSEK under 2025E estimeras bestå av 308 MSEK från Paxman och 59 MSEK från Dignitana. Majoriteten av omsättningstillväxten förväntas härstamma ur Nordamerika, främst USA, där den attraktiva marginalstrukturen bedöms driva marginalerna. Affärsmodellen i USA, som beskrivs mer ingående i analysens inledning, är mycket skalbar. Enligt redaktionens estimat antas tillväxten i USA främst att drivas av en ökad nyttjandegrad snarare än en ökad installationsgrad. Detta möjliggör stark omsättningstillväxt utan stora kostnadsökningar, då den inkrementella bruttomarginalen på systemen efter ca 10–11 patientanvändningar är nästintill 100 % då kostnaderna för ett system över livstid är täckta efter 10–11 patientanvändningar, vilket därmed estimeras leda till en marginalexpansion. En EBIT-marginal om cirka 22,3 % estimeras för år 2025, vilket motsvarar en pro forma EBIT om cirka 82 MSEK för år 2025E, jämfört med en EBIT-marginal om 13,2 % och ett EBIT-resultat om 33,5 MSEK för 2024.

För år 2026 estimerar redaktionen en stark tillväxt om 51 % för koncernen, vilket motsvarar en potentiell pro forma omsättning om 555 MSEK, främst drivet av CPT-utrullningen som träder i kraft från och med 1 januari år 2026. Omsättningen om 555 MSEK för 2026E estimeras bestå av 450 MSEK från Paxman och 105 MSEK från Dignitana, samtidigt som en fortsatt marginalexpansion antas, återigen till följd av den skalbara naturen i den amerikanska affärsmodellen och effektiviseringsåtgärder vid integration av förvärvet. Redaktionens estimat är en EBIT-marginal om 30 %, i linje med konsensusestimaten, vilket innebär en pro forma EBIT om 166,5 MSEK för år 2026E, jämfört med en EBIT-marginal om 13,2 % och en EBIT om 33,5 MSEK för 2024.

Idag handlas Paxman till EV/EBIT 9x på våra estimat för 2026, vilket framstår som lågt jämfört med andra bolag inom Medtech-sektorn. Jämförbara bolag inom Medtech-sektorn, som exempelvis RaySearch Laboratories, Cellavision och Surgical Science, handlas till en genomsnittlig EV/EBIT-multipel om 16,4x år 2026E EBIT. En motiverad multipel för Paxman, med hänsyn till tillväxtutsikterna, anses enligt redaktionen att vara 15x år 2026E EBIT – i linje med jämförelsebolagen, dock med en storleksrabatt om 10 % – vilket motiverar ett potentiellt aktiepris om 120 SEK per aktie, en uppsida om 67 % jämfört med dagens aktiekurs om 72 SEK.

 

Ticker: PAX MCAP: 1501 Senast betalt: 71,8 SEK