Inflationen har bromsat in, men den rör sig fortfarande ryckigt. I maj år 2025 låg KPI-ökningen i Sverige på 0,2 %, ned från 0,3 % i april, medan den underliggande KPIF-takten landade på 2,3 %. Sådana mindre chocker i konsumentprisindex skakar om bruttomarginaler om inte bolagen kan föra vidare kostnaden till kund. För investeraren blir därför frågan: vilka företag lägger över inflationsnotan och dessutom växer vinsten när priserna stiger?
S
Vad menas med pass-through?
S
Ett högt pass-through-tal innebär att bolaget kan höja priserna i samma takt eller snabbare än kostnadsbasen. De strukturella vinnarna är ofta marknadsledare med låg priselasticitet: dagligvarukedjor i oligopol, globala hygienvarumärken och välkända konsumentprodukter. När KPI hoppar upp adderar de helt enkelt ett par procent på prislappen, och låter volymerna rulla vidare.
S
Så letar du fram pass-through-vinnarna i praktiken
S
Poängen: skiftet från “billig finansiering” till “stagflationsryck” kommer slå hårdast mot de bolag som inte klarar steg 1–5, så databaser, bruttomarginalgrafer och call-transkript räcker långt för att sortera vinnarna från förlorarna.
S
Exempelräkning, så syns full pass-through i siffrorna
S
Nedan följer en enkel jämförelse mellan ett bolag som inte för över kostnadsökningen och ett som gör 100 % pass-through. Anta att COGS stiger 5 % och att “vinnaren” höjer priset med 6 %.
S
S
Avläsningen är tydlig, samma 5-procents kostnadsinflation sänker marginalen tre punkter om bolaget inte höjer priset, men ökar marginalen en halv punkt om priset pressas igenom. Med ett par års ackumulerad inflation blir skillnaden i EPS-trenden exponentiell, exakt vad du vill fånga i screenen ovan.
S
Svenska case som redan bevisat strategin
S
Axfood höjde sina priser tillräckligt för att lyfta nettoförsäljningen med 5,3 % under Q4 2024, medan rörelsemarginalen blev stabil om 3,5 %. Ledningen kallade prishöjningarna “marknadsanpassade”, ett kodord för full pass-through. Hygienjätten Essity aviserade i november år 2024 en prishöjning om upp till 4 %, gällande från den 1 februari år 2025. När kostnadsinflationen biter sätter bolaget alltså en direkt etikett på varan och låter kundledet bära ökningen. Internationellt syns samma mönster. Procter & Gamble, som redan under år 2024 höjde priset på allt från Tide till Pampers, flaggade i april år 2025 för nya justeringar för att buffertera mot stigande råvaru- och tariffkostnader.
S
Risker att hålla i bakhuvudet
S
Pass-through är inte evig. Drar ”prisspiken” i väg för snabbt kan volymer vika, och kombineras inflationen med krympande köpkraft kommer även starka varumärken att möta motstånd. Dessutom kan reglerare, särskilt på livsmedelssidan, börja granska “överdrivna” prishöjningar.
S
Slutsats
S
Bolag som klarar att rulla över kostnadsökningar utan att tappa volym blir reala inflationsvinnare. Investerare letar därför efter stabil bruttomarginal, snabb prissättningscykel och en produkt som kunden inte lätt byter bort. Kombinera de kvantitativa signalerna med kvalitativ läsning av kvartalskommentarer
S
så ser du snabbt om prishöjningar är en defensiv manöver eller ett vapen som faktiskt lyfter vinsten när KPI hoppar.
