Trumps tullchock 2025 skakar världsekonomin – så drabbas handel, börser och Sverige

Trumps handelsoffensiv förändrar spelplanen – konsekvenserna känns i allt från börs till butik

USA:s president Donald Trump har utlöst det mest omfattande tullpaketet i modern tid, riktat mot runt 60 länder. Beskedet om de nya handelstullarna har skickat chockvågor genom världens börser och ökat oron för en global ekonomisk nedgång. Vi går igenom vad tullarna innebär, varför Trump inför dem, hur världshandeln och globala aktiemarknader påverkas och omvärldens reaktioner. Vi tittar också närmare på konsekvenserna för svensk ekonomi: för exportföretag, börsen och kronan. Slutligen skisserar vi scenarier för framtiden, från bästa till värsta fall, och reflekterar över vart den globala handeln är på väg.

.

Vad är tullar och varför inför Trump dem nu?

.

Tullar är skatter på importvaror som gör utländska produkter dyrare och därmed mindre konkurrenskraftiga. De används ofta för att skydda inhemska industrier eller som påtryckningsmedel i handelspolitiken. Donald Trump har länge kritiserat världshandeln som orättvis mot USA och vill genom höjda tullar skydda amerikanska jobb och pressa andra länder till eftergifter.

.

Men bilden är inte svartvit. Även USA har tidigare spelat en roll i att snedvrida handeln – exempelvis genom subventioner till jordbruket, som länge lett till kritik från utvecklingsländer, eller genom att behålla höga tullar på vissa industrivaror trots frihandelsavtal. Under WTO-förhandlingarna har USA ofta anklagats för att inte vilja öppna sin marknad fullt ut, särskilt när det gäller textilier och livsmedel. Det är alltså inte så att USA alltid varit den utsatta parten – snarare har världshandeln varit full av ömsesidiga barriärer, undantag och taktiska drag.

.

Under sin första presidentperiod (2017–2021) inledde Trump ett handelskrig, särskilt mot Kina. Efter att ha återvänt till Vita huset 2025 återupptar han sin protektionistiska linje – men nu i ännu större skala. Han hänvisar till nationell säkerhet, drogkrisen och ekonomiska nödlägen för att rättfärdiga ett nytt,  omfattande tullpaket.

.

Tullarna gäller i stort sett all import till USA. en ny baslinjetull på 10 % infördes mot nästan alla länder, med högre nivåer för utvalda varor och länder. Exempelvis:

.

 25 % tull på bilar, stål och aluminium
 125 % på kinesiska varor
 25 % mot Kanada och Mexiko (undantag för vissa USMCA-varor)
 20 % på EU:s export

.

Trump anser att andra länder länge gynnats av USA:s öppenhet och att USA nu har rätt att “spegla” deras tullar – ett slags reciprocitet. Kritiker varnar för att detta kan slå tillbaka mot amerikanska konsumenter och företag, men Trump själv beskriver det som en nödvändig omställning: “Det är en bra tid att köpa!” skrev han, trots börsraset. I grunden handlar det om att visa handlingskraft och vinna stöd från industriarbetare och protektionistiskt sinnade väljare.

 

1

.Tullchocken slår mot världshandel och börser

.

Trumps nya tullpaket beskrivs av många som en chock mot världsekonomin och är det mest omfattande tullpåslaget från en stormakt sedan 1930-talet. Att USA samtidigt höjer importavgifter mot ett stort antal länder är något finansmarknaderna reagerat kraftigt på. Osäkerheten steg omedelbart, börser föll globalt och risken för recession växte i takt med att investerare började räkna på följderna av minskad handel och ökade kostnader.

.

Tullsatsen i USA, historisk och prognos

2

.Redan den 3 april föll Europas börser, Asiens marknader rasade och Stockholmsbörsen tappade över 3 % på en dag. Svenska exportbolag drabbades hårt – särskilt Volvo Cars och Volvo AB, där sistnämnda föll över 9 %. Även om viss nedgång berodde på utdelningsjusteringar speglade kursraset främst oron för hur tullarna slår mot svensk exportindustri.

.

Nedgången var bred: på Wall Street föll industri- och teknikjättar, och asiatiska börser nådde sina lägsta nivåer på över ett år, särskilt i exportberoende länder som Japan och Sydkorea. Råvaror reagerade i samma riktning, men det var först när Kina slog tillbaka mot tullarna och oron för ett handelskrig bröt ut som råvarumarknaden såg ett stort ras. Brentoljan föll med 8,8 % till 65,96 och koppar tappade 14,5 % under veckan. Guld stutsade tillbaka till 3 119 USD per uns när tullarna började ta effekt den 9 april.

.

Även räntor och valutor påverkades. Statsobligationer föll först i pris, vilket ökade räntorna – ett tecken på att marknaden oroar sig mer för inflation än lågkonjunktur. Samtidigt försvagades dollarn mot japanska yenen, medan den svenska kronan överraskande stärktes – bland annat till följd av spekulation om att Riksbanken kanske inte behöver höja räntan lika mycket i ett sämre globalt konjunkturläge.

.

När motåtgärder började annonseras sjönk börserna ytterligare. Samtidigt kom korta lättnadsrallyn när Trump signalerade att vissa länder kunde undantas från tullarna – bland annat genom en 90-dagars paus mot alla länder förutom Kina, som meddelades den 9 april. Världens börser steg kraftigt, S&P 500 rusade med 9,5 %, Dow steg med 7,9 % med tech-tunga Nasdaq i framkant i en ökning om 12,2 %. Samtidigt steg Stockholmsbörsen 7,7 % under torsdagsmorgonn. Men lättnaden blev kortvarig. Trump trappade samtidigt upp mot Kina och höjde tullsatsen på kinesiska varor till 125 %, vilket i praktiken stoppar handeln. Resultatet är att marknaden nu prisar in ett scenario där vissa länder kan slippa undan med förhandling – medan Kina isoleras som huvudmål.

.

Den övergripande effekten är tydlig: det globala finanssystemet har skakats om. Volatiliteten har ökat kraftigt, och många index står betydligt lägre än innan Trumps besked. Stockholmsbörsen har tappat runt 13 % sedan den 2 april, och marknaden inväntar nu nästa steg i vad som ser ut att bli en utdragen handelskonflikt.

.

Globala marknadsindex (indexerade 100)

3

.Omvärldens reaktioner – svarstullar, protester och diplomatiska sprickor

.

Trumps globala tullpaket har mötts av starka reaktioner från både allierade och rivaler. Kritiken är omfattande: från Bryssel till Peking varnar ledare för att USA bryter mot principerna för frihandel och internationellt samarbete. Många har redan infört eller planerar egna tullar som vedergällning – andra förbereder motåtgärder samtidigt som de uttrycker hopp om diplomatiska lösningar.

.

EU kallade tullbeskedet ett “hårt slag” mot världsekonomin. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnade för att amerikansk tullpolitik riskerar driva upp priser globalt. Trots viss splittring inom unionen kring hur hårt man bör slå tillbaka, har EU enats om ett motpaket. Det inkluderar tullar på amerikanska varor som sojabönor, whiskey, kosmetika och kläder – upp till 50 % i vissa fall. Ytterligare åtgärder förbereds om förhandlingarna med USA kollapsar. Samtidigt söker EU stöd hos WTO och andra länder för att öka pressen på Washington.

.

Kina har svarat med egna omfattande tullar: först 10–15 % på vissa varor, därefter 34 % på samtliga amerikanska produkter, i vad som beskrivs som en ekonomisk blockad. Peking anklagar USA för “handelsmobbning” och hotar med ytterligare åtgärder, inklusive regulatoriska hinder för amerikanska företag. Samtidigt har Kina styrt om import till andra länder, exempelvis genom att öka köp av brasilianska sojabönor. Konflikten riskerar att eskalera bortom tullar – t.ex. till teknologi och finans.

.

Kanada drabbas trots USMCA-avtalet. Tullar på 25 % har införts på en stor del av exporten, inklusive energi och industrivaror. Premiärminister Trudeau uttryckte “djupt missnöje” och svarade snabbt med egna tullar på över 100 miljarder dollar i amerikanska varor. Samtidigt försöker Kanada hålla dörren öppen för förhandling – landet är starkt beroende av handeln med USA.

.

Australien, som också träffas av Trumps 10 % baslinjetull, valde att inte svara med egna tullar. Premiärminister Albanese kallade USA:s agerande “ovärdigt en vän”, men framhöll att Australien inte vill förvärra läget. Landet påverkas dock indirekt via Kina, som är en central handelspartner. Australiens BNP väntas bli 0,1 % lägre än tidigare prognos, och inflationen stiger.

.

Mexiko har infört tullar som svar på narkotika-anknutna avgifter. Japan, Sydkorea och Indien har protesterat formellt och överväger egna åtgärder. Ryssland kan paradoxalt gynnas om Kina ökar sin import därifrån. Samtidigt växer det multilaterala samarbetet: G20 (minus USA), WTO och IMF varnar för att protektionismen hotar global tillväxt. Nya handelsallianser formas – exempelvis mellan EU och länder i Asien, Australien och Latinamerika – för att minska beroendet av den amerikanska marknaden.

.

Förändring i länders real BNP sedan införanden av tullarna (mätt i %)

4 e1744377369518

Svensk ekonomi i stormen: export, börs och valuta

.

Sverige, som en liten och exportberoende ekonomi, påverkas kraftigt av ett globalt handelskrig – även om vi inte är direkt måltavla. Trumps tullar mot EU innebär att svenska exportvaror får 20% påslag i USA, vilket försvagar vår konkurrenskraft. Bilindustrin är särskilt utsatt, men även underleverantörer som SKF samt företag inom verkstad, skog och stål drabbas. SSAB:s specialstål får nu 25% tull, vilket kan leda till att amerikanska kunder söker alternativ.

.

Samtidigt råder stor osäkerhet. Många svenska bolag signalerar att de kan hantera situationen – men affärsklimatet blir mer svårförutsägbart, vilket dämpar investeringar.

.

Stockholmsbörsen har tappat omkring 9,5 % sedan början av april. Exporttunga och cykliska sektorer som fordon, verkstad och råvaror har tagit mest stryk. Samtidigt har vissa defensiva aktier hållit sig bättre. Tillfälliga återhämtningar har skett, till exempel när Trump aviserade en tullpaus – men helhetsbilden är volatil och negativ. Även svenska pensionsfonder som AP-fonderna ser sina värden svänga kraftigt.

.

Oväntat nog stärktes den svenska kronan efter tullbeskeden. Orsakerna tros vara dollarförsvagning och att kronan varit undervärderad. En starkare krona fungerar som motvikt mot importerad inflation, vilket kan minska pressen på Riksbanken att höja räntan – men utvecklingen är osäker.

.

Svenska myndigheter och politiker har uttryckt oro men agerat försiktigt. Finansminister Svantesson beklagar USA:s vägval, medan Riksbankens Erik Thedéen framhåller att svensk ekonomi står relativt starkt – men att en långvarig konflikt vore negativ. Enligt Konjunkturinstitutet kan svensk BNP-tillväxt minska med upp till 0,5 procentenheter om handelskonflikten fördjupas. Vår exportmängd – motsvarande ca 45% av BNP – gör oss extra sårbara.

.

Svenska exportvaror, miljarder SEK

5

.Scenarier framåt: bästa, mellan och värsta fall

.

Framtiden är osäker, men tre möjliga scenarier för de kommande 6–12 månaderna kan skisseras:

.

Bästa fall: Tullpaus ger lösning

USA sluter uppgörelser med EU, Kanada och andra allierade under 90-dagarsfristen. Tullarna dras tillbaka eller fryses på låg nivå. Med Kina blir det ingen full fred, men eskaleringen stannar av. Världshandeln planar ut ett tag men återhämtar sig 2026. Börserna stabiliseras, inflationen toppar snabbt och Sverige påverkas endast marginellt. Trumps tullar blir ett tillfälligt avbrott – inte en varaktig kris.

.

Mellanscenario: Segdraget tullkrig

Tullarna mot allierade kvarstår på måttlig nivå, medan konflikten med Kina fortsätter. Världshandeln blir mer fragmenterad och tillväxten saktar in. Företag anpassar sig – exempelvis flyttar produktion från Kina – men osäkerheten består. Börserna pendlar sidledes, utan krascher men heller ingen lyftning. Sverige drabbas av låg tillväxt och viss inflation. Riksbanken kan sänka räntan för att stötta ekonomin. Handelskriget blir en långvarig huvudvärk, snarare än en akut chock.

.

Värsta fall: Fullt globalt handelskrig

Förhandlingarna havererar, tullarna trappas upp och Kina slår tillbaka hårt – exempelvis genom valutamanipulation eller exportförbud på kritiska råvaror. WTO förlorar all relevans. Investeringar och handel störtdyker, börserna rasar, och flera länder går in i recession. Kombinationen av inflation och fallande tillväxt skapar stagflation. Sverige drabbas av fallande export, recession och oro på bostads- och valutamarknader. Krisåtgärder krävs – ett scenario som påminner om 1970-talets mörkare period.

.

Framtiden för global handel – avslutande reflektion

.

Tullarna som Trump infört 2025 signalerar ett möjligt paradigmskifte. Världshandeln hade redan börjat sakta in efter årtionden av snabb globalisering – nu riskerar politiska beslut att cementera en ny era av protektionism. Historien visar att handelskrig sällan har vinnare. Företag uttrycker oro över ökade kostnader, störda leveranskedjor och ökad osäkerhet. Samtidigt ser vissa länder möjligheter att stärka sin självförsörjning eller styra om handel till sin fördel – Kina pratar om att bli oberoende av USA, EU om “strategisk autonomi” och USA vill “ta hem” industrin.

.

Om denna utveckling fortsätter riskerar vi en mer uppdelad världsekonomi: långsammare tillväxt, men kanske ökad motståndskraft nationellt. För Sverige, som bygger sin välfärd på frihandel, är detta en utmaning. Men vi är också ett innovativt land med hög tilltro globalt – kanske kan svenska företag fylla luckor där andra länder söker nya partners. Det kräver dock omställning: företag behöver säkra nya marknader, staten kan behöva stötta drabbade branscher och EU:s gemensamma handelspolitik blir än viktigare för att värna våra intressen.

.

Frågan är om detta blir en långvarig brytning med den gamla handelsordningen – eller en tillfällig maktdemonstration som slutar i nya avtal. IMF, WTO och EU uppmanar till förhandlingar. Om viljan finns kan 2025 bli ett skakigt kapitel som följs av stabilisering. Om inte, kan det bli året då globaliseringen definitivt vände. För Sverige – liksom för företag, investerare och hushåll – gäller det nu att både hålla huvudet kallt och vara redo att navigera i en ny global verklighet.

.

SENASTE NYTT

Nyheter

Rekordstor prispott i US Masters​​

   I helgen avgörs golfens US Masters i Augusta, Georgia. Svensken Ludvig Åberg jagar utöver den åtråvärda gröna kavajen en segercheck på 41 miljoner kronor.  ​ ​

Trumptullar kan kosta biltillverkarna 1.560 miljarder​​

   Biltillverkare i USA står inför ett stålbad. President Donald Trumps fordonstullar väntas öka industrins kostnader med upp till 1.560 miljarder kronor – om året.   ​ ​

Växte långsamt – utmaning hitta finansiärer i småstad​​

   För nystartade företag på små orter kan brist på finansiärer bli ett hinder. Frida Stein Ödén driver en digital träningstjänst från Östersund och har successivt fått vidga kretsarna geografiskt – med uthållighet som ledord. ”Det kan vara en fördel att växa...

Samtal mellan USA och Iran om kärnenergi är avklarade​​

   Under lördagen möttes representanter från USA och Iran i Oman för indirekta samtal om ett nytt kärnenergiavtal. Trump har tidigare hotat med att bomba Iran om samtalen bryter samman.  ​ ​

Flydde storstadslivet – bor nu i sommarparadiset​​

   GRÖNEMAD/GREBBESTAD Aktivitetsföretagarna Ingela och Marcus Holgersson bröt upp från storstadslivet för att följa drömmen om att leva och arbeta nära naturen. På en ärvd tomt i ett stenbrott byggdes deras hus 25 meter över havet med storslagen panoramautsikt över...

Miljardprojektet ska fånga koldioxid från brända sopor​​

   Stockholm Exergis prestigeprojekt för koldioxidinfångning har fått konkurrens. Nu sätter Hafslund Celsio spaden i marken för Norges hittills största anläggning för koldioxidinfångning, och bolaget har redan landat sin första kund.  ​ ​

Avhoppade Goldman Sachs-chefen om mardrömsaffärerna​​

   Jina Zachrisson gav upp ett toppjobb med både hög lön och status på investmentbanken Goldman Sachs. I Di-podden Stormens öga berättar hon om beslutet, sin syn på den svenska överklassen och om de första aktieaffärerna.  ”Naturligtvis saknar jag lönen mest av allt”,...

Dubbla rekordsiffror för Di i börsturbulensen​​

   Det har varit en intensiv vecka för världens börser och handel med historiska siffror på Wall Street och Stockholmsbörsen. Den oroliga tiden har lockat läsarna i rekordstor skara till Dagens industri. ”När marknaderna skakar är det till Di läsarna vänder sig”,...

Samtal mellan USA och Iran om kärnenergi är igång​​

   Under lördagen möts representanter från USA och Iran i Oman för samtal om ett nytt kärnenergiavtal. Trump har tidigare hotat med att bomba Iran om samtalen bryter samman.  ​ ​

Unga går mot trenden – köper aktier i USA​​

   Under börsraset dagarna efter Donald Trumps tullbesked gick unga mot strömmen och köpte på sig aktier, enligt nätmäklaren Avanza. Och de tvekar inte att köpa amerikanska bolag.  ​ ​

Du kanske också gillar

Rekordstor prispott i US Masters​​

Av: DI

Rekordstor prispott i US Masters​​

   I helgen avgörs golfens US Masters i Augusta, Georgia. Svensken Ludvig Åberg jagar utöver den åtråvärda gröna kavajen en segercheck på 41 miljoner kronor.  ​Read More ​

Växte långsamt – utmaning hitta finansiärer i småstad​​

Av: DI

Växte långsamt – utmaning hitta finansiärer i småstad​​

   För nystartade företag på små orter kan brist på finansiärer bli ett hinder. Frida Stein Ödén driver en digital träningstjänst från Östersund och har successivt fått vidga kretsarna geografiskt – med uthållighet som ledord. ”Det kan vara en fördel att växa...