Sammanfattning av veckans makroekonomiska händelser
Vecka 35 bjöd på en fortsatt komplex bild för globala marknader, där investerare vägde centralbankernas uttalanden mot motsägelsefulla ekonomiska data. Det största fokuset låg på efterdyningarna av den amerikanska centralbankens (Fed) Jackson Hole-symposium, där Jerome Powell signalerade en data-beroende hållning. Denna inställning tolkades av marknaden som en öppning för räntesänkningar, vilket inledningsvis gav en bred börsuppgång. Samtidigt valde Riksbanken i Sverige att behålla styrräntan oförändrad, trots att den svenska ekonomin fortsatt visade tecken på svaghet.
Marknadernas inledande optimism drevs av en bedömning att Fed skulle kunna inleda en räntesänkningscykel. Denna uppfattning grundade sig på en nedsaktande arbetsmarknad, vilket bland annat reflekterades i en arbetslöshet som steg till 4,2 % i juli och att antalet nya arbetstillfällen på 73 000 var betydligt lägre än förväntat. Nedjusteringar av tidigare månaders jobbsiffror, som totalt tog bort 258 000 jobb från maj och juni, underströk dessutom den svagare trenden. Trots dessa svaghetstecken kom den amerikanska kärninflationen för juli in på 3,06 % i årstakt, vilket överträffade marknadens förväntningar och utmanade narrativet om att inflationen var under fullständig kontroll. Denna motsägelse skapade en ”balansakt” mellan de två delarna av centralbankens mandat, full sysselsättning och prisstabilitet. Efter att sent under veckan ha handlats upp till nya rekordnivåer, backade de amerikanska börserna i slutet av veckan, där S&P 500 slutade med en mindre uppgång för månaden som helhet.
På penningpolitisk front i Europa lämnade den svenska Riksbanken den 20 augusti, ett beslut som trädde i kraft den 27 augusti, styrräntan oförändrad på 2,00 %. Denna bedömning motiverades av att en oväntad inflationsuppgång under sommaren, med en KPIF-inflation på 3,0 % i juli, sannolikt bedömdes som tillfällig. Direktionen signalerade dock att en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning i år kvarstår, givet en svag inhemsk ekonomi, en hög arbetslöshet och fortsatt försiktiga hushåll. Den svenska ekonomins utsikter präglas av trög tillväxt, även om företagens förtroende närmade sig normala nivåer.
I euroområdet gav juli månads makroekonomiska data blandade signaler. Den årliga inflationen var stabil på 2,0 % i juli, vilket är i linje med ECB:s inflationsmål. Samtidigt steg det sammansatta PMI-indexet (HCOB Eurozone Composite PMI) marginellt till 50,9, en fyra-månadershögsta, vilket indikerar en svag men positiv aktivitet. Sektorn drevs av tillväxt i Spanien och Italien, medan ekonomin i Frankrike fortsatte att krympa. Den europeiska centralbanken bedömdes i stor utsträckning inte vara under tryck att sänka räntan inom den närmsta framtiden, och förväntningarna om en sänkning i september var låga.
På råvarumarknaden noterades en tydlig trendavvikelse. Guldpriset fortsatte att stiga, delvis som en reaktion på ökad geopolitisk osäkerhet och som ett ”safe-haven” under den rådande ekonomiska osäkerheten. Oljepriserna däremot rörde sig nedåt, med WTI-oljan som handlades i närheten av 67 USD per fat. Denna nedgång kan hänföras till den ökade globala tillgången efter att OPEC+ meddelat planer på att fullt ut fasa ut de frivilliga produktionsminskningarna. I Norden sjönk elpriserna kraftigt under veckan, med en minskning av systempriset med hela 76 % vecka för vecka, som en följd av ökad vindkraftsproduktion.
Sammanfattningsvis präglades veckan av en stor osäkerhet. Feds vaksamhet kring de motstridiga ekonomiska signalerna, Riksbankens försiktiga men duvaktiga hållning, och den divergerande utvecklingen på råvarumarknaderna, där guld steg medan olja föll. Sammantaget visade veckan att den globala ekonomin befann sig i en komplex och bräcklig fas, där investerare balanserade tecken på ekonomisk avmattning med en ihållande inflation och geopolitiska risker.
Kommande makroekonomiska händelser
