Sammanfattning av veckans makroekonomiska händelser
Vecka 14 präglades marknadsrörelserna av tullar, inflationsdata, centralbankskommunikation och en fortsatt diskussion kring konjunkturläget i både USA och Europa. Utöver tullar så riktades fokus mot ny KPI-data samt viktiga signaler från Fed och ECB.
I ett något väntat men kraftfullt besked den 2 april tillkännagav president Donald Trump att USA har infört nya tullar på 185 länder, där en universell 10-procentig tull trädde i kraft den 5 april, följt av ytterligare tullar mellan 10–50 % som aktiveras från den 9 april. Därtill infördes en 25-procentig tull på alla importerade fordon som började gälla fr.o.m. midnatt den 3 april. Dessa besked skapade omedelbar volatilitet på aktiemarknaderna, där industribolag och internationellt exponerade sektorer pressades av oro för motåtgärder och globala leveransstörningar.
Parallellt förvärrades relationen till Kina ytterligare efter USA:s beslut att införa tullar på kinesisk grön teknik, inklusive elbilsbatterier och solpaneler. Kina svarade genom att införa en 34-procentig tull på alla amerikanska varor, gällande från den 10 april. Därtill har landet infört exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och begränsat importen från utvalda amerikanska företag, särskilt inom teknik och industri. Dessa åtgärder från Peking förstärkte oron för en upptrappad handelskonflikt, vilket dämpade börshumöret i Asien under veckan och pressade både metall- och energipriser globalt.
Samtidigt offentliggjordes nya sysselsättningssiffror utanför jordbrukssektorn i USA, som visade på 150 000 nya jobb i mars, i linje med förväntningarna och endast marginellt lägre än föregående månad (151 000). Det tyder på en fortsatt stabil arbetsmarknad trots att tempot dämpats något. Denna datapunkt stärkte narrativet om en mjuklandning i USA:s ekonomi, vilket marknaden tolkar som förenligt med potentiella räntesänkningar senare under året.
I Eurozonen steg inflationen i mars till 2,6 %, upp från 2,4 % i februari – något högre än väntat. Det dämpade tillfälligt marknadens förhoppningar om en tidig räntesänkning från ECB, även om kärninflationen visade fortsatt tecken på nedgång. Investerare fokuserade även på de preliminära PMI-siffrorna från euroområdet, som pekade mot fortsatt svag tillverkningsaktivitet men viss stabilisering i tjänstesektorn.
Enligt preliminära siffror från SCB föll inflationen i Sverige till 0,5 % i mars, från 1,3 % i februari. KPIF sjönk samtidigt från 2,9 % till 2,3 %, vilket stärker förväntningarna på en räntesänkning från Riksbanken.
Vad väntar kommande vecka?
Under den kommande veckan riktas fokus främst mot inflationsdata:
Råvarumarknaden
Råvarumarknaderna rörde sig blandat under veckan. Guldpriset backade 1,67 % till förra veckans rekordnivå om 3 038 USD/uns, till största del drivet av USA:s tullar. Ett högre köptryck av guld dämpade nedgången något, men fallet i silverpriset är inte detsamma, där priset sjönk från 34 till 29 USD/uns, en minskning om 13,5 %, samtidigt sjönk Londons leasingräntor för silverlån från 6,8 % per år till knappt 3,0 %.
Brentoljan föll med 8,8 % till 65,96 USD per fat. Prisnedgången berodde främst på oro över en global avmattning i ekonomin och Kinas tullar mot USA, men även oväntade lageruppbyggnader i USA. Även terminspriserna på naturgas visade röda siffror, priset föll 8,7 % till 3,82 USD/MBTU under veckan, då investerare försökte tolka motstridiga faktorer och en minskande efterfrågan på lagring. Basmetaller som koppar (-14,5 %) och aluminium (-6,3 %) visade kraftiga nedgångar, men där aluminium fann visst stöd från förväntningar om stimulanspaket i Kina och förbättrade PMI-siffror globalt.
